Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Kronprinsen

Kronprinsen

Malmö är inte bortskämt med höga byggnader. Vi har Turning Torso. Och så har vi Kronprinsen. De utgör bokstavligen höjdpunkterna i stadens skyline. Kronprinsen brukar omtalas som en skapelse av modernismen. Tjugosju våningar hög och med en fasad av blåa klinkers i gradvis skiftande nyans. Men färgen håller sig givetvis till MFF-blått. Soldisiga dagar ser denna lilla skyskrapa nästan ut att försvinna upp i det malmöitiskt himmelsblå.

 Går man runt Kronprinskvarteret, som ramas in av Regementsgatan, Mariedalsvägen och Fågelbacksgatan i Slottsstaden, ser man snart att det inte bara består av denna USA-inspirerade skyskrapa. De lägre skivhusen har en grå betongfasad som snarare för tankarna till det forna östblocket. Det syns tydligt att tidsandan då Kronprinsen föddes tog intryck av såväl amerikansk storslagenhet som socialrealistisk utopism. Det väsentliga var det modernistiska, det framtidsorienterade, det rationalistiska.

 Tidigare låg här ett husarregemente, Kronprinsens husarer, därav platsens namn. Även kringliggande gatu- och områdesnamn vittnar om detta — Stallmästaregatan, Ryttmästaregatan, Hästhagen. Regementet var i bruk fram till 1928. Mot slutet av 1950-talet revs regementet för att ge plats åt ny bebyggelse.

 I stadsplanen från 1959 fastställdes att kvarteret skulle utformas som ett kombinerat kontors-, handels- och bostadskomplex med två tiovåningshus, två sexvåningshus, ett 27-våningshus samt en överbyggd innergård.

 Stadsplaneförslaget utformades av stadsplanechefen Gabriel Winge i samarbete med byggherren Hugo Åberg och arkitekten Thorsten Roos. Kungliga Byggnadsstyrelsen hade dock invändningar, bl a angående hushöjderna, som ansågs bli ett främmande inslag i stadsbilden. Trots detta kom planen ändå att genomföras.

År 1964 stod komplexet klart och omfattade då ett, ett loftgångshus, kyrko- och läkarhus, ett köpcentrum och bostadshus.

 En av idéerna med komplexet var att detta skulle erbjuda all tänkbar service under samma tak. I köpcentret finns såväl butiker som café och restauranger. Här fanns från början också en varietérestaurang, som bl a besöktes av storheter som t ex Hasse å Tage. Frank Sinatra kom aldrig som avtalat var, men Judy Garland gjorde sitt näst sista framträdande här 1969. Kronprinsen tillhandahöll även de boende och besökarna med motionsanläggningar som tennishall, gymnastiksal, fäktningshall och bowlingbanor.

Butiks- och restaurangutbudet har varierat med tiden. De senaste åren har även ett gym och ett restaurangtorg som rymmer flera restauranger tillkommit. Tidigare fanns även en bensinstation i markplan.

Kronprinsen omfattar 677 lägenheter från ett till sex rum och kök, men med ett stort antal trerummare.

2010-04-27 / Frederick Beal, Stadsbiblioteket

Litteratur

Arkitekturguide Skåne : 1900-talet  (red. Carin Johanson). 2000
Arwastsson, Hans E, Kronprinsen : en stad i staden. 1967
Bostadsmiljöer i Malmö (red. Tyke Tykesson). 2002
Cityguide Malmö. 2007