Skriv till oss

För att skriva till oss kan du antingen skicka e-post till stadsarkiv@malmo.se eller använda formuläret nedan.

Tänk på att informationen du skickar i detta formulär inte skyddas på något sätt och därför bör du inte uppge någon känslig information om dig själv eller någon annan.

Månadens besökare

December 2013

Marianne blir stylad i 40-tals stil under sitt besök på Arkivens dag Foto: Maria Pilhblad

Berätta vem du är och varför du kom till Stadsarkivet. Jag heter Marianne Ljungström. Jag var inne på Malmö Stads hemsida och såg en inbjudan till Arkivens dag. Jag läste att temat var 40-tal och att stylister var på plats för att berätta om 40-talets mode och kultur.

Jag tog med min pojkvän och min mamma, och eftersom hon är född på 40-talet så tänkte jag att det kunde vara något för henne också, vilket det var.

Vad har du gjort på Stadsarkivet? Jag gick en magasinsvisning på temat 40-tal som bl.a. handlade om hur flyktingar kom hit från Tyskland och vad som hände med dem sedan.

Sedan blev jag stylad av butiken Flique i Underjorden som erbjöd frisyr, kläder och accessoarer från tidsepoken. Fick utprovat kläder som passade min personlighet och en exceptionell håruppsättning .

Vad tyckte du om ditt besök här på stadsarkivet? Var det något som var särskilt intressant och spännande? Rundvandringen var mycket intressant om andra världskrigets flyktingar och deras öden. Att få stylas enligt tidsepoken var ett extra plus, då jag fick möjlighet att få en inblick i modet och dessutom personlig rådgivning om kläder och håruppsättning. Jag ser fram emot fler inbjudningar till er likt denna.

För mer information om butiken Flique i Underjorden se www.fliqueiunderjorden.se 

November 2013

Sara Rasmusson och Sara Majvall upptäcker nykterhetsföreningen ”Barnens lycka”.

Berätta varför ni har kommit till stadsarkivet:

Vi läser till socionomer på Högskolan i Kristianstad.  Vi har kommit hit för att hitta arkivmaterial till ett arbete som vi gör inom ramen för kursen "Barn som samhällsproblem".  Vi tänkte inrikta vårt arbete på barn och droger av något slag.
Vi har varit här på arkivbesök tidigare med vår kurs och fått information om vad som finns. Nu ville vi komma hit och titta lite mer.

Arkiv: Ungdomslogen nr. 30 ”Barnens Lycka” av IOGT, volym F1:1.

Vilka handlingar har ni använt?

Vi fick tips om att ta del av arkivet "Barnens lycka". Det är namnet på en nykterhetsförening för barn och unga som var verksam i Malmö under första hälften av 1900-talet.

Arkivet innehåller exempelvis medlemsböcker och ansökningar som berättar vilka ungdomar som var med i föreningen. Det finns även protokoll, brev, festinbjudningar, teckningstävlingar och anmälningar till nykterhetsundervisning som speglar föreningens verksamhet, samt propaganda material som användes vid landets första folkomröstning 1922 om att införa ett rusdrycksförbud eller ej.

Arkiv: Ungdomslogen nr. 30 ”Barnens Lycka” av IOGT, volym F1:1.

Har ni fått svar på era frågor?

Ja, vi har hittat massor av intressanta dokument som visar hur man i början av 1900-talet försökte förhindra ungdomar från att pröva droger. Vi ska nu ta reda på lite mer allmän fakta kring nykterhetsrörelsen vid denna tid.  Sedan ska vi göra jämförelser med liknande föreningar som finns idag.

Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant?

Allt har varit intressant då vi inte riktigt kände till den här typen av nykterhetsföreningar tidigare. Men vi har också hittat en kvinna vid namn Ella Andersson som vi har kunnat följa i materialet. Hon blev medlem vid 11-års åldern och ansökte sedan om att få gå olika ledarutbildningar.  Så småningom blev hon själv en mycket uppskattad ledare för verksamheten.

Oktober 2013

Jag heter Bodil Stenshed och har arbetat som kurator på Malmö Allmänna Sjukhus. Nu skall jag skriva en mastersuppsats i socialt arbete på Socialhögskolan vid Lunds universitet och tänker då titta på utvecklingen av kuratorsverksamheten vid Malmö Allmänna Sjukhus före 1975.

Vilka handlingar har du använt?
Jag har tittat på protokoll från Malmö sjukvårdsstyrelse från år 1935 och framåt. Det fanns även speciella kuratorsliggare från 1968 som jag har använt mig av.

Har du fått svar på dina frågor?
Till stor del har jag fått det.
 
Finns det något i materialet som du tycker är särskilt intressant?
Mycket! Bl.a. en skrivelse från överläkare Ruben Holmström angående skillnaden på att vara kurator inom den somatiska vården respektive den psykiska vården.

Bildtext: I en skrivelse till Malmö stads sjukhusdirektion beskriver överläkare Ruben Holmström 1938 vad en kurator vid den så kallade sinnessjukhusvården arbetar med och även hur mycket! Källa: Malmö sjukvårdsstyrelse A1A:60.

Malmö stadsarkiv har handlingar från Malmö Allmänna Sjukhusets verksamhet för åren 1857 - 2000. Det är framförallt handlingar från sjukhusets administrativa verksamheten som finns på Stadsarkivet.

Sjukjournaler finns bara fram t.o.m. år 1896. Alla sjukjournaler yngre än år 1896 förvaras vid Regionarkivet i Skåne.

September 2013

Bengt-Arne Lemte, Rune Lindkvist och Bo Nilsson ingår i den så kallade Kockumsgruppen.

Kockumiter åter i arbete!

Bo Nilsson, Rune Lindkvist, Bengt-Arne Lemte är en del av den så kallade Kockumsgruppen, som kommer till Stadsarkivet varje onsdag för att registrera fotografier från arkivet över Kockums Mekaniska verkstad och varv. Alla tre arbetade tidigare på Kockums. Bengt-Arne arbetade med projektering av torped- och U-båtar medan Rune och Bo byggde handelsfartyg.

När Kockums lade ner verksamheten lämnade företaget in drygt 2 miljoner bilder och 200 hyllmeter arkivhandlingar till Stadsarkivet.

Ovan en bildfavorit. Bilden visar en arbetare som splitsar d.v.s. sätter ihop två delar av en tross, ett mycket tjockt rep, på det så kallade Riggarloftet.

Den andra typen av avtackningsbilder är vanliga i samlingen. Bo Nilsson tycker om att identifiera personerna på bilderna då de väcker många minnen hos honom och de andra gruppdeltagarna.

Kockumsgruppen bildades 1999 på initiativ av Stadsarkivets fotograf Bo. O. Andersson och de tidigare Kockumsarbetarna Sven Lindahl och Bo Nilsson. Under åren har gruppen växt och idag är de cirka 12 stycken, varav två kvinnor, som hjälper till att identifiera och registrera bilderna i den redan befintliga fotodatabasen.

Att komma hit till Stadsarkivet och arbeta med bilderna är betydelsefullt på flera sätt, menar Rune, Bo och Bengt-Arne.  Dels får de tillfälle att träffa varandra och prata gamla minnen, dels får de möjlighet att känna sig lite nyttiga då bilderna blir tillgängliga för allmänheten.  Närmare 10.000 har regisrerats! Deras förhoppning är att bilderna en dag även ska kunna nås på nätet.

Bildsamlingen innehåller bilder från mitten av 1800-talet, då Kockums låg på Kärleksgatan, och fram till senare delen av 1900-talet. De skildrar produktionen av båtar och järnvägsvagnar, byggnader från hamn- och varvsområdet, avtackning av personer, demonstration mot nedläggning  och mycket mer. Här finns bland annat ett flertal bilder tagna av den kände fotografen Otto Ohm.

Juli 2013

Jag har gått Stadsarkivets kurs i verksamhetsbaserad arkivredovisning.

Jag heter Charlotte Andersson och arbetar som enhetschef vid enheten för barn och ungdom inom Malmö stad i stadsdel Kirseberg. Efter den 1 juli inlemmas denna verksamhet i de nybildade grundskole- och förskoleförvaltningarna.

Jag har gått en kurs i verksamhetsbaserad arkivredovisning här på Malmö stadsarkiv. Här fick jag lära mig hur vi ska redovisa vår information i framtiden.

Jag vill kunna föra med mig kunskapen till den nya organisationen.  Som chef är jag ansvarig för administrativ skolpersonal, som bl.a. arbetar med arkivfrågor, och jag vill kunna ge dem ett bra stöd genom min kunskap.

I Malmö stads arkivreglemente från år 2010 står att Malmö stads samtliga arkivbildar, skolor, nämnder och bolag, ska redovisa sina arkiv efter det nya verksamhetsbaserade sättet.

Den nya arkivredovisningen är bättre anpassad till e-handlingar och baserar sig på modern internationell standard rörande informationshantering. Det nya sättet att redovisa arkiv ska vara infört senast den 1 januari 2015.

Tjänstemännen ute på förvaltningarna ansvarar för att allmänna handlingar hanteras korrekt inom Malmö stad. Malmö stadsarkiv erbjuder utbildningar och rådgivning för att skapa enhetlighet och kvalitet i arkiven redan ute vid verksamheten där handlingarna skapas.

Juni 2013

Jag heter Jonas Holm och har kommit till stadsarkivet för att hämta ett fotografi som jag har beställt av er fotograf. Jag har tidigare fått hjälp av honom att söka i Stadsarkivets bilddatabas. Här finns ju så otroligt mycket bilder.

Bilden jag sökte föreställer det tyska konsulat som låg på Ribershus under krigsåren. Ribershus är ju de hus som ligger på Ribersborg och som uppfördes 1938 av Sigfrid Persson.
 
Jag skulle gärna vilja veta mer om konsulatet. Min far tog ofta med mig som barn på promenader. Alltid när vi gick förbi Ribershus så pekade han ut det hus där det tyska konsulatet låg. Han berättade att det hängde en tysk fana utanpå huset. Precis i närheten hängde den brittiska fanan, eftersom även det brittiska konsulatet låg där. Jag har också hört historier om den där konsuln, att han avlyssnade olika platser/personer och att han sedan sände rapporterna till Berlin.

Nu när jag har fått bilden så tänkte jag ta reda på lite mer om konsulatet. Det kallades för "Främmande makts konsulat i Malmö". Jag ska nog försöka vända mig till Riksarkivet där UD:s handlingar finns bevarade. 

Det tyska konsulatet i Malmö

Malmö stadsarkivs bilddatabas finns i vår forskarsal. Bilddatabasen innehåller närmare 60.000 bilder.

Vill beställa en bild eller om man vill ha särskild hjälp att söka en bild; kontakta arkivets fotograf Bo Andersson. bo.o.andersson@malmo.se

Maj 2013

Patric och Georg – stammisar på arkivet

Vi heter Patric Håkansson och Georg Månsson och kommer till Stadsarkivet varje måndag förmiddag för att släktforska. Vi tycker att det är väldigt trevlig stämning här och personalen är så hjälpsamma. Georg har hållit på med släktforskning längst, och Patric har jobbat mycket med datorer och är duktig på det så vi kan hjälpa varandra. Det var via våra fruar som vi träffades, de var arbetskollegor. Vi är båda pensionärer och har hållit på ganska länge nu. Det är ett bra sätt att hålla hjärnan i gång och träffa andra människor. Släktforskning är väldigt spännande, det är själva sökandet som är roligt.
 
Jag (Georg) bodde i början av 40-talet på Wowragården, som idag ägs av Malmö stad och där Malmö Museer har en stor samling av gamla jordbruksredskap. Det var min far som arrenderade gården. Vi hade jordbruk med kor och grisar. Jag har bland annat sökt släktingar efter min farmor och farfar. Det visade sig att de faktiskt var släkt med varandra långt ner på 1500-talet! Det är mycket jag kan berätta. En släkting var häradsfogde och hans son blev fredlös då han slog ihjäl en annan person, men senare blev sonen också häradsfogde. En annan släkting ramlade ner i en brunn och en tredje var med och besegrade Napoleon och fick medalj.

Jag (Patric) har varit fosterbarn och genom att läsa mina barnavårdshandlingar här på Stadsarkivet fick jag veta mer om mig själv och mina föräldrar. Jag bodde bland annat med min mor på Welanderhemmet. Genom fortsatt släktforskning har jag fått veta att jag har en biologisk helbror, som jag dock aldrig har kontaktat. Jag vet också att vi har valloner i släkten. Förutom min egen biologiska släkt så har jag även släktforskat på min svärmors sida. Svärmor hade släktforskat tidigare, men när hon hittade en straffånge så slutade hon. Det var sådant man kanske skämdes för tidigare. Men jag har tyvärr inte kunnat hitta den där straffången. Det är bara roligt att hitta kriminella för då finns det så mycket mer information att hitta.

Vi avslutar alltid våra måndagar på Stadsarkivet med att gå ut och äta lunch tillsammans på någon restaurang i närheten.  

Wowragården

Kringbyggd korsvirkesgård med anor från 1600-talet. Här visas bondens och torparens alla redskap från förr. Grupper och skolklasser kan boka en visning under sommaren. Adress: Klågerupsvägen, Södra Sallerup. Kontakta Malmö Museer för  att boka visning.

April 2013

Jag heter Emma Bengtsson och är 25 år. Jag bor i Malmö och arbetar på second hand butiken Emmaus. Det var där jag kom i kontakt med stadsarkivet. De fick hjälp med att hitta lite rekvisita såsom hattar och stenkakor till utställningen "Porträttkonst i Kristid".
 
Jag är och besöker invigningen av utställningen och det är mycket lyckat. Utställningen med vackra fotografier av sköna malmöiter som ser ut som gamla filmisar och den lite bistra sanningen om mörkläggningar och bomber. Invigningen med trevliga människor, goda klassiska 40-tals kakor och det mycket gripande bildreportaget På VAKT — Skåne under andra världskriget. Om tiden funnits hade jag kunnat sitta i timtal med närvarande damer och herrar och blivit fylld till bredden med personliga historier, anekdoter och nostalgiska berättelser.

Jag har nämligen ett stort intresse för 40-talet och känner mig allt som oftast att jag är en 40-talist född 40 år för sent.

Mitt intresse för 40-talet började för ca. 4 år sedan, innan dess var det mer 50-tal. Jag klär mig allt som oftast i 40-tals kläder och mitt hem är tidsenligt. Det som lockar mig mest är de jordnära färgerna i skira tyger, plisserade klänningar, tulpankjolar och höga kragar, markerade midjor, röda läppar, "victory roll" vid sidan av håret och jämna fina lockar i nacken.

Jag gillar också utelivet och musiken med swing och jazz. Jazzen är mig nära, jammar lite här och var i stan med olika musiker. Letar nu febrilt efter en pianist som skulle vilja spela med mig, så om någon känner sig manad kan de ju höra av sig. 

Hjälp oss att fylla vår bildvägg med nutida porträtt!
Besök utställningen och ta ett porträtt i 40-talets Malmö.
Skicka bilden till karin.sjoberg@malmo.se

Mars 2013

Maiken Silverup läser om kvarteret Rådjuret.

Linus Malmborg, historielärare på Petriskolan i Malmö, har låtit klass Sa11b som läser Historia 2 besöka Stadsarkivet vid tre tillfällen för att forska i originalhandlingar. Eleverna har fått välja ämnen från en lista framtagen av Stadsarkivet och utifrån det materialet skall de sedan skriva en vetenskaplig uppsats. Syftet är, både att lära sig uppsatsarbete och att få arbeta med originalkällor. Maiken Silverup,  en av eleverna, berättar här om sitt forskningsarbete.

Berätta varför du har kommit till stadsarkivet.

Jag har kommit till Stadsarkivet för att få material till ett skolarbete. Jag skulle studera ett kvarter i Malmö och valde själv kvarteret Rådjuret vid Kärleksgatan eftersom namnen lät intressanta. Sedan har jag sammanställt statistik över vilka som bodde i kvarteret.

Det finns separata domböcker i skilsmässomål från och med 1935 i serie A1DF i Rådhusrättens arkiv. Före 1935 så finns skilsmässomålen med i domböckerna för brottmål.

Vilka handlingar har du använt?

Jag fick titta i en församlingsbok från S:t Petri församling från åren 1926-1933. Eftersom jag såg i församlingsboken att en person som bodde i kvarteret Rådjuret hade skilt sig 1935 så fick jag även se skilsmässohandlingarna från en dombok.

Har du fått svar på dina frågor?

Absolut! Det tog ett tag men det var mest pillarbete med att sätta ihop statistik och sådant, så det i sig var ingenting krävande. Dock så väckte det ett intresse för personerna som statistiken är baserad på!
 

Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?

En hel del. Bland annat att inte kvinnorna stod med yrkestitlar. Var de gifta så kallades de bara för hustru, fast männen kunde stå som ingenjörer ellermaskinister. Så jag vet ju inte om de hade någon anställning eller om de var hemmafruar.

Vad planerar du att göra med materialet?

Jag ska sammanställa allt och skriva en utredande uppsats samt en kort skönlitterär text.

Februari 2013

Berätta varför du har kommit till stadsarkivet.
Jag heter Håkan Forsell och är docent vid Institution för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap vid Örebro universitet. Jag har kommit hit för att titta på material från utbildningsföretaget Hermods som bedrev distansskolor och brevkurser i stor skala under 1900-talet i Sverige.
 
Vilka handlingar har du använt?
Framför allt brev till Hermods. Ansökningar från unga människor utan några tillgångar att få stipendier för att kunna studera vid något universitet.
 
Har du fått svar på dina frågor?
Som alltid har man fler frågor med sig härifrån än de man fått svar på!
 
Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?
Marknadsaspekten av utbildning. Att Hermods var ett företag som sålde kunskap! Sen tycker jag det är spännande med ett Sverige som är mycket mer utspritt befolkningsmässigt än vad som är fallet i dag. Avfolkningen av småbygder och landsbygd, särskilt i Norrland o Bergslagen hade inte börjat än, även om rörelsen mot storstäderna märks av i materialet. Särskilt hos dem som vill utbilda sig.

Vad planerar du att göra med materialet?
Det ska ligga till grund för en ansökan om forskningsfinansiering till Vetenskapsrådet och för en konferensrapport så småningom. Detta är ett kort besök i ett planerat mycket större arbete om

utbildningsmarknaden och kunskapssamhället i Sverige under 1900-talet som jag har startat tillsammans med ekonomhistorikern Orsi Husz i Uppsala.

Januari 2013

Varför har du kommit till Malmö stadsarkiv?
Mitt namn är Ingrid Altamirano och jag studerar på SFI — Svenska för invandrare på Folkuniversitetet i Malmö. Jag är här för att lämna in min historia.
 
Jag deltar i ett skrivprojekt som Malmö stadsarkiv och SFI gör tillsammans. Inom projektet har flera SFI klasser besökt Stadsarkivet och sedan fick de som ville möjlighet att skriva sin historia för framtiden. Vi har varit tvungna att skriva på svenska.
 
Anledningen till att jag ville vara med är för att jag älskar historia. När jag gick i skolan handlade historia mest om stora händelser och kända personer. Men historia är ju också något som händer varje dag bland oss vanliga människor. Vår vardagliga historia säger ju mycket om den tid vi lever i.

Berättelsen kommer att sparas i arkivet Malmö stadsarkivs insamlade berättelser

Hur har du upplevt projektet och hur har du gått tillväga?
Jag har skrivit om mitt liv och hur jag hamnade här i Sverige. Jag har fått hjälp med språket av min kille, som är svensk. Tidigare, då jag levde och studerade i Mexiko, pratade jag med min farmor och några fastrar om min släkt. Det var också då jag gjorde mitt släktträd, som nu finns med i min historia. Det visade sig att jag har släktingar från både Frankrike och Amerika.

Jag och några andra elever från SFI har besökt Stadsarkivet två gånger, dels för att få kunskap om Stadsarkivets viktiga roll i samhället, dels för att få inspiration och hjälp i skrivandet. Det har varit väldigt roligt och spännande!

Hur känns det nu att lämna ifrån dig din historia?
Det är en helt ny upplevelse, som jag inte har någon erfarenhet av i Mexiko.
Det känns jättekul att veta att oavsett om jag stannar, åker tillbaka eller bosätter mig i ett annat land så kommer det alltid att finnas ett spår av mig här i Malmö. Tänk att jag har kunnat bidra med min historia till Malmös framtida historia.

Stadsarkivet tar gärna emot privata arkiv, med brev och dagböcker från personer med anknytning till Malmö.

Kontakta arkivarie Cecilia Jansson på telefon 040-10 53 19. cecilia.jansson@malmo.se

December 2012

TOMTEN är här!

Berätta varför du har kommit till stadsarkivet:
Jag är en av tomtarna från Sällskapet jultomtarna i Malmö. Jag kom hit när föreningen upphörde på 1980-talet och arkivet lämnades in till Stadsarkivet.

Vad gjorde den föreningen?
Jag var med och bildade föreningen år 1881. Vi ville hjälpa fattiga barn med kläder, det var ju svåra tider. I våra stadgar, som fortfarande finns kvar i arkivet, står det att "sällskapet har till hufvudsakligaste syftemål att bispringa fattiga, välartade och flitiga barn företrädesvis med kläder."

Vad gör du på Stadsarkivet?
Nu har jag blivit Stadsarkivets hustomte. Jag jobbar mest nattetid. Då håller jag ordning i arkiven för på natten väcks allt till liv. Arkivarierna ser mig aldrig men jag vakar över deras arbete. Jag får väl travestera Viktor Rydbergs dikt Tomten och säga:

Jag går att ordna och pyssla, går att sköta min syssla.
Jag lyssnar och, halvt i dröm, tycker mig höra tidens ström.

Ja, här i arkivet kan man verkligen höra tidens ström.  Alla dessa människor som har levt och satt sina spår i olika dokument!

Sällskapet jultomtarnas i Malmö G1:1.

Har du hittat något särskilt du vill visa?

I Jultomtarnas arkiv kan man se vad jultomtarna gjorde för de fattiga barnen, vad barnen hette som fick hjälp och vilka kläder som delades ut. Här är en räkning från 1948 när vi köpte 27 stycken gosskostymer. Du kan tro att pojkarna blev glada den julen!
 
Jag tror det finns behov av den här sortens föreningar än idag.

November 2012

Protokoll från Tunnbindareämbetet i Malmö AI:1

Berätta varför du har kommit till stadsarkivet:
Jag heter Pieter Boon och kommer från Pretoria, Sydafrika. Jag håller på att skriva en avhandling vid University of Bloemfontein om Hans Peter Hallbeck, svensk missionär som blev biskop i Sydafrika*. Avhandlingsarbetet ingår i ett större projekt som vi gör tillsammans med Yale University i USA.

Eftersom Hallbeck är född i Malmö år 1784 så kontaktade jag er och kom hit. Jag ville veta lite mer om hans bakgrund, om hans föräldrar och hans liv i Sverige innan han blev missionär. Innan jag kom hit besökte jag arkiv i både Tyskland och Holland. Där fann jag bland annat missionsbrev och rapporter som Hallbeck hade skrivit. Det var fantastiskt!

Vilka handlingar har du använt?
Jag har fått god hjälp att hitta uppgifter om honom och hans föräldrar i kyrkoböcker och bouppteckningar. Hans far var tunnbindare och jag hittade uppgifter om honom i handlingar från Tunnbindareämbetet i Malmö.

Har du fått svar på dina frågor?
Ja, mer än jag hade förväntat mig. Men jag har också fått veta att Hallbeck efterlämnade en massa brev som förvarades hos en kvinna vid namn Anna-Maria Hallbäck. Kvinnan bodde i Malmö och dog 1995. I hennes bouppteckning nämns ingen brevsamling så frågan är: Vart tog breven från Hallbeck vägen?

Pieter Boon från Pretoria, Sydafrika

EFTERLYSNING

Är det någon som vet vem Maria Hallbäck, född 1916 och död i Malmö 1995, är? Och i så fall: Vart tog hennes brevsamling från Hans Peter Hallbeck vägen? Hör gärna av er till mig via Stadsarkivet!

* Biografi

Hans Peter Hallbeck föddes i Malmö år 1789, son till tunnbindare Jakob Hallbeck och Märtha Kristina Stockman. Efter sin skolgång på Malmö Latin skola började Hallbeck studera vid Luns universitet. Han blev sedan anställd som lärare vid bland annat Brödraförsamlingens skola i Göteborg och i Gross-Hennersdorff, Tyskland. Under denna period väcktes hans andliga intresse för herrnhutismen och han blev medlem av Brödraförsamlingen.

Hallbeck blev mer och mer intresserad av missonen, vilket var en viktig del av Brödraförsamlingen.1817 blev han missionär i Genadendal i Västra Kapprovinsen i Sydafrika och grundade sedan ett antal missionstationer.

1836 blev Hallbeck den förste evangeliske biskopen i Sydafrika. Han dog 1840 i Grenadendal.

Svenskt biografiskt lexikon artikel av Herman Schlyter, hämtad 2012-10-29

Oktober 2012

300-årsjubileum för släkten Stenkula

Berätta varför ni har kommit till stadsarkivet:
Vår släkt firar 300-årsjubileum i år, för det var år 1712 som släktnamnet Stenkula kom till. Vi brukar ha släktmöten ungefär vart tredje år då vi träffas på olika platser och fokuserar på olika släktingar. Tidigare har vi exempelvis varit i Stralsund, Söderköping och Örkelljunga.

I år har vi valt att fokusera på ättlingarna Anders Oscar och Maria Stenkula som båda var verksamma i Malmö i slutet av 1800-talet. Skolinspektören A.O. Stenkula var med och utvecklade folkskoleväsendet i staden och systern Maria Stenkula var en av grundarna till Malmö högre allmänna läroverk för flickor.

Under dagen har vi besökt olika gravar, Nya Stenkulaskolan, samt byggnaden där flickläroverket låg. Nu är vi på Stadsarkivet för att få ta del av Stenkulas släktanteckningar, som finns bevarade här, men också för att få en presentation av arkivets verksamhet. Därefter blir det en festmiddag på Turning Torsos 54:e våning.

Vilka handlingar har ni använt?
Vi har bland annat tittat på A.O. Stenkulas skolinspektionsbok, privata brev skrivna av Anders och Maria samt övriga syskon. Vi har även läst bolagshandlingar från Malmö högre allmänna läroverk för flickor och protokoll från Malmö skolråd där A.O. Stenkula anmält en lärare för att ha utövat aga.

Dokument: Ett brev skrivet av A.O. Stenkula till systern Maria Stenkula år 1870 angående bildandet av den nya flickskolan. Ur: Stenkulas släktanteckningar volym 2a. Se avskrift nedan. 

Min kära syster!
 
Härmed följer listan på de anmälta eleverna, ett ganska respektabelt antal. Naturligtvis kunnen I med lugn börja er skola. Jag är fullkomligt övertygad om att inom ett år antalet blifvit fördubbladt; en mängd menniskor tveka helt naturligt att på förhand anmäla sina barn till en skola, hvars lärarinnor ej ens till namnet äro kända. Helt annat bli förhållandet, när skolan någon tid arbetat. Nu är nödvändigt att i stadens tidningar införa ett tillkännagifvande om att skolan verkligen kommer till stånd, tiden när, samt lärarinnornas namn (undertecknande). I annonsen kan ju nämnas, att jag fortfarande emottager anmälningar /.../
 
Om I kunnen bevilja prof Nath..i inneliggande bref framställda begäran att emottaga hans flicka tror jag det vore er ganska nyttigt. Jag har hört att flickan skall vara särdeles älsklig, och prof Nath. är en man med stort anseende. Så att det skulle vara icke litet rekommenderande att räkna hans dotter bland edra elever /.../
 
Adjö med dig! Min komplimang till Elin. Lina och Laura be hjertligen helsa i de äro fullkomligt övertygade om att allt kommer att gå bra.
 
Skriv genast!
din tillgivne broder

 
Malmö d. 30 April 70               A.O. Stenkula

Har ni fått svar på era frågor?
Vi tycker att det har varit mycket intressant att få ta del av dessa dokument. Det har gett oss kunskaper om vad som finns i vårt släktarkiv. Vi har också blivit påminda om vikten av att fortsätta samla in material/information om släkten. 

Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant?
Det var roligt att läsa de privata breven, där de skriver om både vardag och fest. Det var också intressant att se bolagsbrevet, som upprättades när flickläroverket blev ett bolag. Men det var lite retsamt att se att Maria Stenkula inte själv var med i bolagsstyrelsen, men det var väl för att hon var kvinna. En annan kul sak var att se recensionen av A.O. Stenkulas bok "Om fattigvård".

Vad planerar ni att göra med materialet?
Vi fortsätter helt enkelt att lära oss mer om släkten, vilket vi sedan vill föra vidare till det yngre släktet. Vi vill också påminna fler i släkten om vikten att tillföra mer material till arkivet.

Vill ni veta mer om släkten Stenkula kan man gå in på deras hemsida www.stenkula.se

 

September 2012

Gabriella Metum framför kameran. Många som har besökt stadsarkivet under året har säkert lagt märke till Gabriella som sitter i läsesalen och fotograferar av gamla handlingar.

Berätta varför du har kommit till stadsarkivet:
Jag heter Gabriella Metum och är här i samband med mitt jobb, vilket är att fotografera och indexera handlingar för ArkivDigital. Det är en släktforskartjänst på nätet som har gamla kyrkoböcker och andra dokument som är intressanta för släktforskare.

Vilka handlingar är det du fotograferar?
Det är kyrkoböcker från sent 1800-tal och början av 1900-talet, som födelseböcker, församlingsböcker, vigselböcker och dödböcker från S:t Johannes, S:t Pauli, S:t Petri och Caroli församlingar. För tillfället håller jag på med Västra Skrävlinge församling.

Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?
Jag hinner inte läsa särskilt mycket när jag fotograferar men det måste vara jätteintressant att få läsa om sina förfäder och vad prästerna har skrivit om dem.
 
Vad är dina planer?
Att fotografera av så mycket som möjligt!

Släktforska på nätet

Det finns ett flertal digitala söktjänster på nätet:

Här kan man släktforska i avfotograferade kyrkoböcker.

För att kunna läsa i kyrkoböckerna hemifrån, måste man ha ett abonnemang. I Stadsarkivets läsesal kan man ta del av informationen utan kostnad.

Augusti 2012

Marcia Henriksen Stice och Bill Lawler från
Amerika tillsammans med vännen Eva Dalin.

Berätta varför ni har kommit till stadsarkivet:
Jag heter Marcia Henriksen Stice och det här är min man Bill. Vi är från Tampa i Florida. Vi har kommit till Sverige för att besöka vår vän Eva Dalin och leta efter våra rötter. Eva har tagit med oss till Stadsarkivet för att vi ska få se originalböckerna med uppgifter om min mormor och hennes familj.
 
För cirka 12 år sedan började jag intressera mig lite mer för min släkt och jag ville hitta mer uppgifter om min mormors far som kom till Amerika 1902.  Jag kontaktade bl.a. The National Archives i Washington DC, men fann ingenting. Jag ställde då en fråga på det svenska internetforumet Rötter och fick svar ifrån Eva Dahlin. Eva, som själv är en engagerad släktforskare, hjälpte mig att hitta mer information om mina svenska släktingar. De bodde i Limhamn och emigrerade 1902-1903 till Minnesota.
Sedan dess har Eva och jag hållit kontakten med varandra och nu är vi här på besök.
 
Vilka handlingar har ni tittat på?
Vi har sett kyrkoböckerna från Limhamns församling och utvandrarlistorna som visar vilka som köpt biljetter till Amerika och som finns i Poliskammarens arkiv. Det är något alldeles särskilt att få se böckerna i original.
 
Vad har ni mera gjort under ert besök i Sverige?
Vi har varit och tittat på huset i Limhamn där min mormor och hennes familj bodde, men även uppsökt andra platser i Skåne där mina förfäder bott. Tack vare Eva och Facebook har vi också fått kontakt med nu levande släktingar som vi träffade härom kvällen. Tidigare visste ingen av mina släktingar i Amerika att vi hade släkt i Sverige och vice versa. Så det är helt fantastiskt! Jag har så mycket att berätta för alla när jag återvänder, framförallt min 94-åriga moster Amy som har många minnen av sina morföräldrar Hans och Kerstin.

Hans Åberg och hans hustru Kerstin bodde i Limhamn. 1902 emigrerade Hans Åberg till Minnesota och året därpå åkte resten av familjen: hustru Kerstin och barnen Agda, Efraim, Carl och Elly. Ur utvandrarelistor från Poliskammaren i Malmö D3:57.

Juni-juli 2012

Fredrik Andersson söker sina gamla gymnasiebetyg.

Berätta varför du har kommit till stadsarkivet:
Jag heter Fredrik Andersson och jag har kommit hit för att leta efter mina gamla avgångsbetyg från gymnasieskolan. Jag gick på omvårdnadsprogrammet på Pildammskolan i Malmö. Efter alltför många flyttar har mitt betyg lyckats försvinna. Det försvann troligtvis när jag bodde på Malta.

Vilka handlingar beställde du fram?
Examensbetyg från Pildammskolan år 1998.
 
Har du fått svar på dina frågor?
Ja, betyget finns här och jag får en kopia med mig hem. Det var en chansning jag gjorde när jag valde att komma hit. Betyget hade ju också kunnat vara kvar på skolan. Jag har även chansat att komma hit en gång tidigare då jag letade efter ritningar till ett hus. Den gången hittade jag inget eftersom ritningarna förvarades på Stadsbyggnadskontoret. Men Stadsarkivet är alltså mitt förstahandsval när det gäller chansningar!

Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?
Det är roligt att se att jag fick MVG i ämnet Tandvård. Jag och en klasskamrat var inte så seriösa i skolan men när det var dags att välja en valbar kurs så
bestämde vi oss för att få MVG i just den kursen. Och det gick ju bra!

Vad planerar du att göra med materialet?
Betyget kan vara bra att ha om jag skulle vilja söka mig något nytt jobb i framtiden.

Slutbetyg

Vill man ha en kopia av sitt skolbetyg kan man vända sig till respektive skola alternativt till Malmö stadsarkiv.

På Malmö stadsarkiv förvaras äldre betygskataloger från ett flertal skolor i Malmö. Vanligast är att man får en kopia av betygskatalogen, vilken innehåller både sitt eget och de andra klasskamraternas betyg. Det är mer sällan som skolan sparat varje elevs enskilda betyg. Det finns dock möjlighet att beställa en avskrift av sitt eget betyg för en kostnad av 125 kronor. Beställning av betyg kan göras via vår hemsida eller per telefon.

Maj 2012

Johanna Sköld framför Barnavårdsnämndens arkiv som förvaras på Stadsarkivet.

Berätta varför du har kommit till stadsarkivet:
Jag heter Johanna Sköld och jag besökte Malmö stadsarkiv för att försöka utröna var Malmö stads barnavårdsnämnd placerade sina fosterbarn under tidsperioden 1910-1950. I forskningsprojektet "Fosterbarn i lokalsamhället" undersöker jag, tillsammans med docent Ingrid Söderlind, hur barnavårdsnämnderna har organiserat och övervakat fosterbarnsvården samt var barnen har hamnat. Stockholms barnavårdsnämnd skickade barn kors och tvärs över Sverige, vi ville undersöka om det förhöll sig på liknande sätt i Malmö.

Jag skulle också, men det hann jag inte, undersöka domen mot makarna Andersson som dömdes för misshandel av sina fosterbarn i Malmö Rådhusrätt i juli 1911. De var ett par av tidens mycket uppmärksammade så kallade änglamakare, d.v.s. fosterföräldrar som tog emot fosterbarn mot ersättning och sedan utsatte dem för så grov vanvård att de riskerade att dö — bli änglar.

I ett projekt med titeln "Skammens profitörer" undersöker jag förekomsten av och föreställningarna kring änglamakare och förlossningsidkare — personer som sades profitera på stigmatiseringen av ogifta mödrar och deras barn under 1900-talets första hälft.

Vilka handlingar har du använt?
Jag har tittat i arkivet efter Malmö stads barnvårdsnämnd. Där har jag framförallt tittat i Inspektörsjournaler från 1910 (D1A:1), Liggare över fosterbarn och fosterföräldrar från 1930 (D3A:4) och Protokoll från 1940 (AIAA:35-36). Staden gav också ut en årsbok med verksamhetsberättelser och statistik — Malmö stads årsbok — där man kan hitta nyttig information.

Uppgifter om en fosterpojke född 1895 ur Liggare över fosterbarn och fosterföräldrar 1910-, D1A:1, Malmö stads barnavårdsnämnd.

Ur dokumentet framgår följande:

Vid inspektionsbesöket upplystes, att föräldrarna här i staden skaffat gossen kläder, varför fosterföräldrarna fingo tillsägelse, att de skulle själva bekosta gossens utrustning.

Tjänat 24/4 i fosterhemmet. 75 krs lön för sommaren.
Vistas nu med Nämndens tillåtelse i hemmet här i staden och är anställd vid budsändningsbyrån, där han har 7 kr i veckan.

Vistades blott en kort tid i hemmet, men då han icke trivdes i staden ansåg han det förmånligt att åter få tjänst. Han är nu anställd hos en son till fosterfadern.
 
Återvänt till hemmet i staden. — Avgick 18-årig 16/10

Har du fått svar på dina frågor?
Ja och nej. Som befarat visade det sig mycket svårt att hitta en enkel ingång till var Malmö barnavårdsnämnd placerade sina omhändertagna barn. En genomgång av inspektörsjournaler från 1910 visade dock att man i Malmö främst tycks ha placerat barn på den omgivande landsbygden. Man tycks inte, som i  Stockholm, haft ett upparbetat system för att sända iväg barnen längre. Vad som hände längre fram i tiden har jag dock inte kunnat vinna någon kunskap om. En inventering av Malmö stads årsbok ger vid handen att ungefär lika många barn placerades på landet som i staden och efter 1943 görs allt fler inspektionsbesök av barnavårdsnämnden på landsbygden. Hur långt bort denna landsbygd sträckte sig är dock oklart.
 
Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?
Jag tycker att det är intressant att barnavårdsnämnderna hade ett ansvar att övervaka också den privata fosterbarnsvården som försiggick inom kommunen. Alla fosterföräldrar var skyldiga att anmäla om det tog emot ett barn och fick betalt för det. Liggare över fosterbarn och fosterföräldrar är ett exempel på en sådan registrering av den privata vården inom staden.

Vad planerar du att göra med materialet?
Tillsammans med min kollega Ingrid Söderlind arbetar jag på en bok som ska belysa fosterbarnens roll i lokalsamhället. Den kommer bland annat belysa svårigheterna med att kartlägga fosterbarnsvården ur ett historiskt perspektiv samtidigt som den kommer säga en del om vilka utmaningar den sociala barnavården står inför än idag.

April 2012

Malin Magnusson skriver sin magisteruppsats i historia vid Malmö högskola.

Berätta varför du har kommit till stadsarkivet.
Jag heter Malin Magnusson och jag ska göra min magisteruppsats i historia, och har bestämt mig för att skriva om gymnastikföreningen Malmöflickorna. Jag har tidigare skrivit uppsats om svensk gymnastik och mitt intresse verkar onekligen hålla i sig.

Jag har tänkt att skriva utifrån ett genusteoretiskt perspektiv och eventuellt undersöka förändringar över tid.

Vad jag kan se finns det inte någon särskild forskning gjord kring Malmöflickorna. Det är peppande!

 Vilka handlingar har du använt?
Malmöflickornas arkiv som innehåller främst pressklipp från uppvisningar, men även verksamhetsberättelser, matriklar från 1955-200 och förenings publikationer.

 

Malmöflickornas egen tidning Bolletinen från 1986. Källa: Malmöflickorna F2:1

Har du fått svar på dina frågor?
En del! Än så länge har jag bara hunnit få en överblick av materialet, men det ser lovande ut.

Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?
Allt! Kombinationen av Malmöflickornas egna årsberättelser, publikationer och recensioner i tidningar etc — det kommer säkert att ge en intressant helhetsbild!
Jag hoppas även kunna få fatt i filminspelningar från Malmöflickornas många olika uppvisningar, kanske via Svensk Mediedatabas.

Mars 2012

Arne Nordström tillsammans med dottern Frida Nordström

Berätta varför ni har kommit till Stadsarkivet;
Jag heter Arne Nordström och jag har kommit hit tillsammans med min dotter Frida Nordström. Vi har kommit hit för att finna ut vad som hände en släktings oäkta son och vad som hände med fyra syskon som utvandrade till Amerika i slutet av 1800-talet.

Kontakten med släktingarna bröts vid något tillfälle och nu ska vi försöka hitta dem igen. Släktforskningen är vår lilla hobby eftersom vi inte träffas så ofta. 
 
Vilka handlingar har ni använt?
Vi har letat i kyrkoböckerna som bl.a. finns inskannade på SVAR.
 
Har ni fått svar på era frågor?
En del svar har vi fått men mycket återstår. Vi har funnit den oäkta sonen i födelseboken och följt honom i församlings- och inflyttningsböcker, men sedan försvinner han plötsligt. Det är ett mysterium.

Här slutar spåren efter den oäkta sonen Orvar Anselm Emanuel.... Utdrag ur Malmö S:t Pauli församlingsbok. Klicka för större bild så ser du bättre!

Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant? Frågan om det oäkta barnet är spännande. Vad hände med honom egentligen? Blev han adopterad eller ej? Dog han som liten?
 
Vad planerar ni att göra med materialet? Vi tänker spara det och föra det vidare till kommande generationer. Hittar vi någon släkting i USA så tänker vi åka dit.

Januari - februari 2012

Calle, Justina, Nathalie och Emma från Slottsstadens skola.

Berätta varför ni har kommit till stadsarkivet:
Vi går i nian på Slottsstadens skola.  Före jul besökte vi Stadsarkivet tillsammans med vår lärare för att lära oss vad man gör på ett arkiv. Vi fick själva prova på att forska om en person som bott i Malmö.

Stadsarkivet hade under hösten 2011 ett samarbete med teatergruppen PotatoPotato. Med anledning av en utredning som visade på att det förekommer orimligt få kvinnor i skolans läroböcker i historia, gjorde teatergruppen en föreställning om kvinnor i historien. Föreställningen fick namnet HISTORIA A, och Stadsarkivet erbjöd samtidigt skolorna en arkivlektion under rubriken VAR ÄR BRUDARNA?? Arkivlektionen byggdes upp kring fyra olika kvinnoöden i Malmö. Just denna klass hade dock inte sett teaterföreställningen. 
 
Vilka handlingar har ni använt?
Vi fick se olika former av handlingar som gjorts under tidens gång. Och eftersom vår person var lite kriminell av sig så fanns hon också med i polisens handlingar.
 
Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant?
Vi tycker det var intressant att se polishandlingarna för det är något som man annars sällan ser,  men på ett arkiv finns ju allt samlat! Sedan gillade vi även protokollen där det stod hur många som bodde hos familjen, hur många som flyttat ut etc. Klassen fick se husförhörslängder från kyrkoarkiven.
 
Vad planerar ni att göra med materialet?
Vi har inte planerat att göra något speciellt med materialet men stadsarkivet var en upplevelse och vi tyckte det var väldigt lärorikt och kul!

December 2012

Maria Sundqvist, konstnärlig ledare på Operaverkstan.

Berätta varför ni har kommit till stadsarkivet: Vi träffade arkivpedagogerna på Stadsarkivet via en nätverksträff och fick en idé om samarbete kring vår nya föreställning på Operaverkstan "Min älskade Pierrot — en lite olämplig kabaré". Eftersom den tar sitt avstamp i 1944 och byggandet av Malmö Stadsteater, blev vi nyfikna på vilket material som kunde finnas kring detta på Stadsarkivet.

 
Vilka handlingar har ni använt?
Brev och kartor som finns i arkivet efter Teaterbyggnadskommittén, förhör med flyktingar från andra världskriget i Kriminalpolisens arkiv, vykort på byggnader och gatumiljöer runt Stadsteatern från Åke Jörlebys samling samt affischer från Malmö stadsteaters arkiv m.m.
 
Har ni fått svar på dina frågor?
Vi har fått många svar, men inte minst har vi fått inspiration!

 
Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant?
Bilder och personliga texter som brevet från en kvinna som inte tyckte att den nya stadsteatern skulle placeras vid Idrottsplatsen. Det finns i Teaterbyggnadskommitténs arkiv.

 
Vad planerar ni att göra med materialet?
Vi har framförallt använt material från Stadsarkivet som inspiration till vårt arbete med föreställningen som har premiär den 16 december 2011. I föreställningen utforskar vi tiden för Malmö Operas (som då hette Malmö Stadsteater) tillkomst 1944 och möter Pierrot i olika gestalter, som sanningssägaren och outsidern till musik av Arnold Schönberg. Musiker, sångare, skådespelare, dansare och ungdomar medverkar i en intim och ovanlig föreställning. Rent praktiskt kommer vi i föreställningen att läsa upp delar av ett brev som vi hittade i arkivet. Dessutom kommer vi ha en utställning i Operaverkstans foajé med affischer, vykort, flyktingdokument och skisser. Allt knutet till Malmö 1944 och framförallt Malmö Stadsteater.

Programblad för Malmö Stadsteater med säsongen 1944/1945. Ur Malmö stadsteaters arkiv.

November 2011

Berätta varför du har kommit till stadsarkivet 
Jag är här som forskningsassistent för ett projekt vid Uppsala Universitet. Vi arbetar med en studie som kretsar kring ett antal barn i Malmö under 1930-talet och deras föräldrar, far-/morföräldrar och deras egna barn senare i livet. Vi tittar bland annat på faktorer som inkomster och förmögenheter men också på studieresultat och hälsofaktorer. Utifrån det här materialet försöker vi sen finna vilka faktorer som består och påverkar varandra över generationsgränser.

Vilka handlingar har du använt? 
Malmö stadsarkiv har varit utgångspunkt för datainsamling flera gånger i det här projektet. Den här gången är jag här i två ärenden. Jag söker först bouppteckningar för de av barnen från 30-talsgenerationen som nu har börjat avlida. Vi använder deras bouppteckningar för att se vad de lämnat vidare till sina arvingar. Det här hjälper oss att se vilka förmögenheter som senare generationer samlat på sig själva och vad som kommit som arv.
Jag gräver också efter mer specifika inkomstuppgifter från fäderna till grundgenerationen från 30-talet. Här söker vi nu specifikt efter om inkomster varit förvärvsinkomster eller kapitalinkomster. Vi hoppas kunna se att kapitalinkomster påverkar våra andra faktorer i generationsskiftet. Det här sökandet börjar med personsökningar i Mantalskortregistret, fortsätter i Malmö stads adresskalender där jag ser i vilka taxeringslängder jag kan finna personerna och slutar i inkomsttaxeringslängderna (Uppbördsverkets arkiv). Det är en ganska omfattande process men nu har jag fått upp farten.

Har du fått svar på dina frågor? 
Det har gått väldigt bra än så länge. Jag har hittat tillräckligt mycket material i båda mina sökningar för att vi ska våga gå vidare med bearbetningen av materialet. Risken fanns ju att vi fått för stora luckor i våra sökningar för att med säkerhet våga lita på resultaten men så blev det lyckligt vis inte.

Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant? 
Just innehållet jag söker den här gången är inte allt för fantasieggande då det bara är stora mängder siffror utan någon direkt tid att stanna upp och se någonting mer kring personen. Det som däremot verkligen fascinerar mig är den fantastiska struktur på materialet som gjorts helt utan någon digital hjälp. Mantalskortregistret där man kan följa oerhörda mängder tidigare malmöbor, ordnad fonetiskt efter efternamn, är till synes både heltäckande och perfekt ordnad och bevarad. Någon måste någon gång haft en stor passion för att hålla detta uppdaterat och i ordning.

Vad planerar du att göra med materialet? 
Efter att vi fått lagringen godkänd och materialet anonymiserat så sammanställer vi det nya materialet med det gamla. Efter det så kan vi börja göra våra statistiska undersökningar. Det kommer igång under hösten.

Mantalsregisterkorten är ett kortregister över mantalsskrivna i Malmö 1925-1949. Det är sorterat på efternamn och kan vara en ingång både till Mantalslängder i Uppbördsverket och till församlingsböcker i kyrkoarkiven.

Oktober 2011

Grupp i Malmö släktforskarförening

Berätta vilka ni är
Vi är en grupp släktforskare som alla tillhör Malmö släktforskarförening och vi har träffats och forskat på Malmö stadsarkiv varje tisdag förmiddag i 16 år. Vi kallar oss Mullvadarna eftersom vi gräver i arkiven!
 
Vad har ni gjort under de här 16 åren?
Vi har ju hunnit göra lite olika projekt, som ttill exempel kring området Lugnet där vi följde de som bodde där på 1800-talet i flera olika källor. Vi har också forskat kring kvarteret Mullvaden och vi har gjort register till domböcker från Rådhusrättens arkiv 1850 - 1863.

Vårt material har vi samlat i pärmar som finns både i Stadsarkivets bibliotek och på Malmö stadsbibliotek. Ett exempel är projekt Östergatan 1886 - 1996, projekt Lugnet - en studie av Gottfridsgatan i Malmö.
 
Varför håller ni fortfarande på efter 16 år?
Det allra viktigaste är naturligtvis samvaron med varandra. Vi har roligt tillsammans, någon är bra på att tyda gammal text, någon kan datorer bättre än de andra, någon är bra på att dra vitsar — och det är faktiskt en kvinna. Vi tycker också det är roligt att lära oss någonting nytt och vi hoppas att andra släktforskare skall kunna ha nytta av det vi gör i framtiden.

 
Vilka handlingar har ni använt?
Just nu är det domböcker som gäller, men det roliga med vår forskning är att vi har fått leta i så många olika källor som till exempel betygskataloger, brandförsäkringar, skattelängder.

 
Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant?
Extra roligt var det när vi skrev av gamla domböcker och plötsligt såg att den dåvarande åklagaren också blev åtalad för ett brott! Han hade tagit mutor.

 
Vad planerar ni att göra med materialet?
Vi skrev av de här domböckerna för flera år sedan och nu lägger vi in våra uppgifter i ett digitalt register så att det så småningom skall finnas sökbart för andra forskare. Det kommer då att finnas tillgängligt på Stadsarkivets datorer i forskarsalen.

September 2011

Li Billgren

Berätta varför du har kommit till Stadsarkivet:
Jag heter Li Billgren och läser till landskapsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och är nu på min sista termin. Det är mitt examensarbete som har gjort att jag sökt mig hit till Stadsarkivet. Jag söker information om vad som har hänt på kvarter 4H på Östra kyrkogården i Malmö.  

Vilka handlingar har du använt? Protokoll, fastighetshandlingar och handlingar rörande gravrätter samt kartor och ritningar från Malmö Kyrkogårdsförvaltnings arkiv. (serierna A1AA, F1Q, F5 och J)  

Har du fått svar på dina frågor? Jag har funnit relevant material, bland annat att det är en trädgårdsarkitekt vid namn G.V. Walberg som har ritat kvarteret 4H.  

Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant? Allt som jag har läst finner jag intressant. Det har varit svårt att avgränsa mig till det material som jag skall använda mig av. Men jag kan ju nämna ritningarna till exempel

Vad planerar du att göra med materialet? Mycket av materialet jag har funnit kommer jag att använda mig av i mitt examensarbete. Kyrkogårdsförvaltningen är också intresserad av mina resultat eftersom de funderar på att göra vissa förändringar i kvarteret och vill veta mer om när nuvarande stenar, plattor och träd placerades där.

Del av ritning på Östra kyrkogården av Sigurd Lewerentz ur Malmö Kyrkogårdsförvaltnings arkiv, serie J.

AUGUSTI 2011

Berätta varför du har kommit till Stadsarkivet.
Jag heter Ingegerd Håkansson och har kommit hit för att leta uppgifter kring min sons hus. Han äger fastigheten Villa Hellvik på Bellevuevägen 26. Villa Hellvik fyller hundra år i år. Den är den enda i sitt slag, en helt annorlunda byggnad i området. Huset liknar ett litet slott.

Vilka handlingar har du använt?
Jag har använt flera handlingar bl.a. elritningar från Malmö Energiverk, fastighetsböcker från Inskrivningsdomarnas i Malmö arkiv, lagfarter från Malmö Rådhusrätts arkiv och församlingsböcker från S:t Petri och S:t Johannes.
 
Har du fått svar på dina frågor?
Ja, tack vare fantastisk service från personalen. Jag har och kommer även fortsättningsvis att rekommendera ett besök på Stadsarkivet.
 
Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?
Det har varit intressant att ta del av hela historien kring Villa Hellvik och dess område. Ett område som ser helt annorlunda ut idag. Det har också varit spännande att få veta vilka det var som byggde Villa Hellvik och hur det sedan har förvaltats av olika ägare.
 
Vad planerar du att göra med materialet?
Min son fyller år och jag vill överraska honom med en något annorlunda, men väldigt intressant historia kring och om Villa Hellvik.

Elritning över Villa Hellvik år 1911 från Malmö Energiverk.

JUNI - JULI 2011

Från höger: Margareta (Netzén) Ossborn, Monica (Bachrach) Lessing och Gunilla (Weibull) Rogmark

Berätta varför ni har kommit till Stadsarkivet.
Vi firar 50-års jubileum idag. Det var femtio år sedan vi tog studenten på Källängens läroverk i Malmö, det som tidigare hette Högre allmänna läroverket för flickor. Det brukar ofta vara en tradition vid jubileum att träffas på skolan och titta på sina gamla studentskrivningar. Men eftersom läroverket lämnat över dem till arkivet så gick vi hit.  
 
Vilka handlingar har ni använt?
Vi har letat efter våra egna studentuppsatser i skolarkivet för Högre allmänna läroverket för flickor i Malmö.
 
Har ni fått svar på dina frågor?
Ja, fast vi trodde också att det skulle finnas studentskrivningar i andra ämnen än svenska. Men vi fick veta att dessa inte brukar bevaras.
 
Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant?
Det har varit roligt att se vilka uppsatsämnen man hade år1961, men också att få läsa våra egna uppsatser. En av oss skrev om Berättigad och oberättigad solidaritet medan vi andra valde ämnet Våra dagars rasdiskriminering.
 
Vad planerar ni att göra med materialet?
Vi ska kopiera uppsatserna och sedan visa dem för våra män och barn, och kanske även för våra vänner.

Ämnen för svensk uppsats vt.1961 Källa: Högre allmänna läroverket för flickor i Malmö, F3 AG:17.

MAJ 2011

Berätta varför du har kommit till Stadsarkivet.
Jag heter Fredrik Nilsson och är professor i etnologi vid Malmö högskola. Tillsammans med en kollega, Johan Lundin, forskar jag om spritsmuggling över Öresund under 1920-talet. Jag har kommit hit för att undersöka om spritpolisen har rapporterat något om detta.
 
Vilka handlingar har du använt?
Jag har tittat på Spritpolisens anteckningar i Kriminalpolisens arkiv i Malmö.
 
Har du fått svar på dina frågor?
Ja, jag har funnit en hel del intressant, men materialet har också väckt ännu fler frågor. Så jag måste allstå komma snart igen.
 
Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?
Det är otroligt spännande att följa smugglarnas nätverk och deras outtröttliga uppfinningsrikedom. I en rapport finns till exempel bilder av en specialdesignad gascylinder som använts till spritsmuggling.
 
Vad planerar du att göra med materialet?
Tanken är att det ska bli en populärt hållen kulturhistorisk studie i bokform.
 

Smugglingsrapport ur Kriminalpolisens arkiv, serie F2:2

APRIL 2011

Berätta varför ni har kommit till stadsarkivet. 
Vi heter Douglas Limnell och Henrik Persson och går på S:t Petri och Pauli gymnasieskolor. Vi är med i ett projekt på Historia C som heter På denna plats. Det är ett samarbete som skolan har med stadsarkivet, Malmö Museer och Forum för levande historia. Tanken är att vi i stadsarkivets material skall hitta handlingar om flyktingar från andra världskriget som har kommit till Malmö. Den globala historien skall knytas till lokala platser.

Vilka handlingar har ni använt? 
Vi har letat i Kriminalpolisens i Malmö arkiv, där finns det förhör med flyktingar (serie F7). Vi har också letat i olika databaser som Sveriges befolkning 1970 och Sveriges Dödbok 1901-2009 för att se om flyktingarna stannade kvar i Sverige.
 
Har ni fått svar på era frågor? 
Vi lyckades spåra upp två flyktingar som kom hit 1943 och hittade levande släktingar till dessa. Med hjälp av våra resultat kunde vi få en bild av hur flyktingarnas liv såg ut efter att de kommit till Sverige.

Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant? 
Det var framförallt intressant att leta i de olika databaserna och med lite detektivarbete bygga ihop en bild av flyktingarnas liv i Sverige. Ett förhörsprotokoll var också mycket intressant då det gav en väldigt utförlig beskrivning av personens liv. Det visade sig att personen levt ett väldigt spännande och intressant liv.
 
Vad planerar ni att göra med materialet?
Vi skall skriva en rapport och göra en redovisning i skolan den 27 april. Då kommer det ner personer från Forum för levande historia som skall vara med och lyssna.

Polisförhör ur Kriminalpolisens i Malmö arkiv, serie F7

Andra kolumnen

Dela innehåll:

Kontakta oss

Stadsarkivet
Skriv till oss
E-post: stadsarkiv@malmo.se
Tel: 040 10 53 00
Fax: 040 10 53 28
Postadress
Stadsarkivet
Box 548
201 25 Malmö
Besöksadress
Isbergs gata 13
Visa på karta