Gröna skolgårdar för rörligare barn

En viktig faktor för barns hälsa är att motverka stillasittande och skapa mer rörlighet. Genom en översyn och inventering av utemiljöer på Malmös grundskolor, och genom att erbjuda utomhuspedagogik och odlingskurser, har grundskoleförvaltningen verkat för både social och miljömässig hållbarhet när elever och pedagoger involverats i processen.

– Genom att förstå värdet av en grönare miljö hoppas jag kunna öppna upp barnens ögon för något mer än Emporia, säger Cecilia Hansson.

I sitt arbete som utvecklingssekreterare, på Pedagogisk inspiration, träffar Cecilia ibland barn i Malmö som aldrig har varit i skogen eller vid havet. Att kunna erbjuda skolklasser pedagogledda utedagar i naturen, i exempelvis Torup eller till det marina kunskapscentret Naturum Öresund, känns därför extra meningsfullt.

– Det är ett enormt tryck på förfrågningarna och en verksamhet som är väldigt uppskattad. Vi erbjuder både endag- och flerdagsprogram där vi når många barn, men tyvärr långt ifrån alla. Våra resurser räcker inte till, säger hon.

Stort intresse för odling

Cecilia Hansson brinner för frågor som rör utomhuspedagogik och undervisning i närområdet och är även ansvarig för projektet ”Pedagogiska gröna gårdar”, en politisk satsning i Malmö sedan några år tillbaka som omfattar både förskolor och grundskolor.

– I arbetet med Pedagogiska gröna gårdar erbjuder jag råd, hjälp och aktiviteter till skolor som vill göra mindre förändringar på sin skolgård. Jag stöttar upp i hela processen från idé till verklighet, säger hon.

Då odlingsintresset varit stort under de senaste åren bjuds pedagoger varje år in till en odlingskurs i Torup. Cecilia Hansson erbjuder också webbseminarier och informationsmaterial om exempelvis kompostering, hydroponisk odling och microgreens.

– När barnen själva får hjälpa till med planteringen så känner de lättare tillhörighet och ett ägandeskap av sin skola och skolgård. Gröna gårdar bidrar dessutom till biologisk mångfald och att Malmö blir en mer klimatanpassad stad.

Översyn av skolgårdar

Enligt Cecilia Hansson är en bra skolgård en plats som utvecklas utifrån ett barnrättsperspektiv, med barnens bästa i fokus - oavsett ålder, kön, intressen och fysisk förmåga. En bra utemiljö bör innehålla varierande terräng- och vegetationsförhållanden och kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden.

– Sett ur barnets perspektiv är platser med grönska och växlighet bland de mest intressanta för umgänge, lek och upptäckter. Gröna gårdar ger välbefinnande och bättre skolresultat. Det har också visat sig att det bidrar till att flickor och pojkar leker mer tillsammans.

I ett samarbete med Stadsfastigheter, som förvaltar Malmös skolor, har Cecilia Hansson ingått i arbetsgrupper under 2023 tillsammans med bland annat rektorer och projektledare på Enheten för lokalplanering. En översyn och inventering har gjorts av utemiljöer på stadens grundskolor och en prioriteringslista har tagits fram över vilka skolgårdar som har störst behov av mer omfattande underhåll och åtgärder. Totalt har sju Malmöskolor fått ta del större planteringar och förbättrande insatser kring lekmiljöer.

– Arbetet fortsätter under 2024 för att inkludera fler skolor. Stadsfastigheter kommer också att plantera 200 träd på sina fastigheter där skolgårdar ingår, säger Cecilia Hansson