De senaste åren har allt fler niondeklassare i Centrum börjat röka. Framför allt ökar antalet tjejer som röker. Varför? Det har Mariette Svensson, projektsekreterare i stadsdelen, undersökt i en rapport.
Under hösten har hon pratat med 47 ungdomar och personal inom fritidsverksamheterna.
— Jag fick bilden av att många känner att det inte görs så mycket åt problemet, att det istället satsas på att förebygga alkohol och tyngre droger.
Många av ungdomarna berättade att de testade att röka redan när de var 10-11 år och att de är beroende i nian. Mariette Svensson tycker därför att skolorna borde arbeta förebyggande mot tobak redan på mellanstadiet, istället för att vänta till högstadiet.
Ungdomarna som intervjuats har uppgett flera olika orsaker till varför de börjat röka - bland annat grupptryck, att de mår dåligt och att det är avstressande. Att det ger status är en annan anledning.
Fältgruppen i Centrum
I rapporten lyfter Mariette Svensson upp Fältgruppen i Centrum som ett positivt exempel på förebyggande arbete mot rökning. De arbetar aktivt med Malmö stads drogpolicy och har en tydlig nolltolerans mot tobak.
— Det finns inga möjligheter till missförstånd kring vad som gäller. När vi gör utflykter med ungdomar får både de och deras föräldrar skriva på ett kontrakt innan, där står det bland annat att de inte får nyttja alkohol och tobak. Antingen stannar du hemma och röker eller så låter du bli och följer med, säger Fredrika Falk som ingår i Fältgruppen.
När Fältgruppen vandrar på stan brukar de fråga ungdomar som röker hur mycket det kostar och varför de röker. Diskussioner utan moraliska pekpinnar är vad som funkar bäst för att få igång bra samtal.
— Många tror att det är så många andra som röker och vill hänga på. Vi får ofta höra att "alla i min klass röker", men när vi frågar vilka de faktiskt har sett röka kanske det handlar om fyra personer, säger Fredrika Falk.
Precis som många andra Mariette Svensson pratat med upplever Fältgruppen att det gått lite stiltje i arbetet mot rökning - kampanjer riktas istället mot tyngre droger. Samtidigt visar en undersökning som Statens folkhälsoinstitut gjort bland sex gymnasieskolor i Skåne att 64 procent av eleverna som röker regelbundet har testat cannabis, men att bara 4 procent av dem som aldrig rökt vanlig tobak har testat.
Vuxnas ansvar
Hur får ungdomarna tag på cigaretter? Fältgruppens svar kommer snabbt: genom vuxna. Många affärer brister i ålderskontroll, och ryktet om var man kan köpa billiga cigaretter sprids snabbt.
Fältgruppen och Mariette Svensson är överens om att föräldrar spelar en större roll än de själva ofta tror, och att ett nej till rökning hemifrån kan räcka långt.
— När man blir bjuden på en cigarett kan det vara ganska skönt att kunna säga "jag får inte röka för mina föräldrar", säger Mariette Svensson.
Av de ungdomar hon pratat med som inte röker har många sagt att det kommer som en självklarhet hemifrån, flera har sagt att "mina föräldrar röker inte så det ska inte jag heller göra".
Förslag på förbättring
I sin rapport lyfter hon upp sex olika delar som skulle kunna förbättras i arbetet mot tobak:
- Syna sociala överdrifter: det är inte så att "alla andra" röker.
- Utveckla drogpolicyn så att den också innehåller preventiva åtgärder: idag fokuserar den på vad medarbetare ska göra när de ser att en elev röker.
- Involvera föräldrar mer: Nå så många som möjligt genom att använda olika kanaler, till exempel föreläsningar eller skapa en webbportal.
- Stötta skolans samverkan med andra aktörer: det finns fler arenor än skolan för att arbeta förebyggande, till exempel föreningslivet.
- Utöka stöd till tillsynsarbete mot tobaksförsäljning till minderåriga.
- Börja tidigare med det preventiva arbetet.
