Nationella återhämtningsprogram sätter krydda på receptet för stark lokal utveckling

Fallstudie av GIJÓN (Spanien) av Paul Soto

Gijón är en attraktiv hamnstad på norra Atlantkusten i Spanien med drygt en kvarts miljon invånare. Den utveckling som har skett i staden sedan sjuttiotalet har många likheter med utvecklingen i en del svenska städer. Efter en periods snabb expansion fram till slutet på sjuttiotalet ödelades stadens ekonomi i samband med en omstrukturering av stål-, skeppsbyggnads- och kolindustrin.
 
Som en reaktion på detta tog staden en ledande roll i förhandlandet om en rad ambitiösa strategiska planer och pakter för sysselsättning med både lokala och externa aktörer. Organisationerna och programmen som utvecklades under den här perioden bidrog till en ny fas inom sysselsättningstillväxt och urban återbildning i slutet på nittiotalet och början av tjugohundratalet. Detta la också grunden till Gijóns reaktion på den nuvarande krisen.

Gijón har i stort sett tillämpat den spanska regeringens två stora lokala återhämtningsplaner (E-planerna) på ett sätt som sätter krydda på stadens eget banbrytande recept på lokal ekonomisk utveckling. Samtidigt som alla huvudåtgärder i de lokala sysselsättningspakterna har upprätthållits har staden också satsat mer inom vissa områden för att hantera de nya behoven som uppstått i samband med krisen.
Ett av de viktigaste intresseområdena i det här fallet handlar om hur komplicerade lokala utvecklingsprogram och organisationer har blandats med top-down-initiativ och externa aktörer för att uppnå en mix som ger staden en bättre position inför framtiden. Det återstår att se hur stabil den här blandningen verkligen är när den står inför nedskärningar från statligt håll.
 
Precis före krisen 2008 låg Gijóns fokus främst på att slå ihop utvecklingen av högteknologiska företag för att säkerställa att företagen kunde attrahera och behålla skicklig arbetskraft och samtidigt hantera arbetslösheten (och låga sysselsättningsnivåer) som fortfarande var ett utbrett problem bland ungdomar, kvinnor och vissa eftersatta grupper. Tiderna med massarbetslöshet verkade ha försvunnit helt.

Allvaret i nedgången som skedde efter sommaren 2008 kom som en överraskning för alla. Den ekonomiska aktiviteten minskade med 3,3 procent i Asturien-regionen under 2009 men arbetslösheten föll med otroliga 9,4 procent. Trots att de flesta anser att regionen har klarat sig bättre än Spanien som helhet behövde något göras. En så stor och plötslig ökning av arbetslösheten har inte oväntat påverkat de sociala förhållandena. Caritas meddelade att de tog emot 50 procent fler förfrågningar om stöd för att betala elräkningar och köpa mat under det första kvartalet 2009.

Gijón har reagerat på krisen på två viktiga sätt. För det första har de försökt använda en rad olika tillgångar inom den spanska regeringens återhämtningsplaner (E-planerna) på sätt som inte bara skapar kortsiktiga arbeten utan också förstärker den underliggande konkurrenskraftigheten i stadens ekonomi. Under parollen "Gijón står inte still" har staden argumenterat för att dessa nationella tillgångar har tillsatt en krydda i en ekonomi som i och för sig var stark men som förlorat sin smak. Staden tog emot 40,5 miljoner euro i den första tranchen från centralregeringen och investerade det i 40 projekt. Samtidigt investerade staden 73,4 miljoner euro av sina egna tillgångar i andra projekt. Uppskattningsvis har dessa projekt skapat eller behållit 1 500 arbeten i staden.

För det andra har staden ökat sina egna investeringar i vissa åtgärder genom sin senaste pakt för innovation, ekonomisk utveckling och sysselsättning (Gijón Innova). Staden bestämde sig för att fortsätta satsa på åtgärder för att öka entreprenörskap och innovation samtidigt som man ökade investeringarna inom sysselsättning och utbildning. Ett av Innovas huvudsyften är att hjälpa ungefär 500 personer per år med integrerad utbildning och arbetserfarenhet i privata företag, inom kommunen, på icke-statliga organisationer och specialiserade "arbetsinsatsföretag". Som ett resultat av krisen utökade staden antalet platser med ungefär 25 procent (126 fler platser), man ökade utbildningsinsatserna och öppnade programmet för grupper som påverkats av nedgången.

Vissa aspekter av Gijóns reaktioner på krisen kan vara till hjälp för andra städer. För det första hur krisen har använts för att stärka stadens strategiska prioriteringar. För det andra hur staden har byggt synergier mellan lokal utveckling och viktiga externa aktörer. För det tredje hur staden har byggt upp en lokal ekonomi som lätt kan återhämta sig samtidigt som man dragit nytta av kunskapssektorer med hög tillväxt, och slutligen hur staden skapat en plats för ekonomisk utveckling utifrån stadens sociala och miljömässiga förutsättningar.