Det finns ett stort engagemang i Rosengårds förskolor och skolor. Trots det har vi under många år brottats med låga betygsresultat och elever som väljer skolor utanför stadsdelen.
Med Framtidens skola i Rosengård sätter vi barnet och eleven i fokus, från förskolan genom grundskolan. Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för barnets och elevens framgång. Utifrån det måste förskolan och skolan få rätt förutsättningar. En bättre arbetsmiljö för barnet, eleven och medarbetaren. Det är också viktigt att förväntningarna på barn och unga är tydliga.
Framtidens skola handlar också om att hela stadsdelen tillsammans med föreningsliv och näringsliv, föräldrar och andra vuxna, skapa bättre förutsättningar för våra barn och elever.
Hur kan vi utveckla organisationen för att fler elever i årskurs 9 ska kunna välja att gå vidare till gymnasiet? För att få svar på frågan startade förvaltningen en utredning av förskolornas och skolornas organisation.
Den 16 december togs beslut i stadsdelsfullmäktige om en ny organisation för framtidens skola i Rosengård.
Ärendet
I arbetet kring förslaget om en ny organisation har barn och ungas behov varit i fokus. Beslutet i stadsdelsfullmäktige innebär:
- Minskat antal delområden där till tre; Apelgård/Kryddgård, Törnrosen/Örtagård (nuvarande Törnrosen/Persborg och Örtagård/V. Kattarp) och Herrgården. Samtidigt ses områdesindelningen över för förskolorna.
- Samordning av förvaltningens stödresurser. Utgångsläget ska vara barnens och elevernas individuella behov.
- Lärande hela dagen - Öppna upp skolorna för annan verksamhet.
- Tre profilområden som utvecklas i samråd med personalen: Naturvetenskap - IT och Entreprenörskap - Samhälle, språk och sport.
2011
Varken barn eller föräldrar kommer att märka av någon större förändring under våren 2011. Det kommer vara samma lärare och samma undervisning som tidigare. Men på olika sätt kommer man att under nästa år att bjudas in för att tycka till om utformandet av framtidens skola i Rosengård.
Varför tre delområden?
Förslaget med tre områden har bland annat sitt ursprung i
- större volymer ger ökade möjligheter till bredare insatser inom exempelvis kompetensutveckling, något som kan vara svårare att göra på en mindre enhet.
- ett minskat elevunderlag i stadsdelen.
- att lokalerna på Örtagård 6-9 inte är ändamålsenliga för skolverksamhet.
Det nya området Törnrosen/Örtagård innefattar både Örtagårdsskolan och
Värner Rydénsskolan.
- att ta hänsyn till den nya läroplanen där exempelvis årskurs 6 knyts närmare de lägre klasserna.
Varför just dessa tre profilområden?
De profiler som vi föreslår har alla en förankring inom stadsdelen. Antingen finns det ett stort engagemang från de boende inom profilområdet, eller så finns det ett nätverk av företag och andra organisationer verksamma inom området.
Vad blir skillnaden med en profilinriktning gentemot arbetet i dagens förskola och skola?
Alla förskolor och skolor utgår även fortsättningsvis från en gemensam plattform; de statliga läroplanerna. Profilen står för en inriktning.
Profilen ska sätta sin prägel på verksamheten från det att barnen börjar i förskolan fram tills dess elever efter årskurs 9 lämnar grundskolan för att med fullständig behörighet gå vidare till gymnasiet.
Konceptet är utåtriktat och bygger på ett nära samarbete med många aktörer såväl i närsamhället som i den omgivande regionen. Det kan t ex handla om att identifiera företag som kan erbjuda mentorskap, praktikplatser, föreläsningar, eller studiebesök. Men det kan också handla om att knyta till sig föreningsliv, andra förvaltningar och organisationer.
Vad innebär samordning av förvaltningens resurser?
Förslaget är att skapa en organisation som förmår erbjuda individuellt anpassade stödinsatser utifrån ett helhetsperspektiv av barnets eller elevens situation.
Inriktningen är att skapa team med olika kompetenser för att ge ett samlat stöd. I teamet kan till exempel elevens mentor, ungdomskommunikatör och socialrådgivare ingå. Inriktningen är att arbeta vidare utifrån tanken med förebyggande team och ett mer akutteam.
Vad är Lärande hela dagen?
Konceptet "Lärande hela dagen" innebär verksamhet i grundskolorna under hela dagen. Också utöver schemalagd skoltid. I framtidens skola i Rosengård erbjuds alla elever fritidsaktiviteter, rastverksamhet och möjlighet till studiestöd, under ledning av pedagoger. Föreningsliv och andra frivilliga krafter får här en naturlig ingång och koppling till verksamheten och ytterligare möjligheter att bidra till att stärka den positiva utvecklingen i stadsdelen.
Egen samverkansundervisning
I framtidens skola ska, när placeringar är oundvikliga, målet alltid vara att den enskilda eleven så fort som möjligt ska kvalificera sig för återgång till ordinarie undervisning. Den egna skolan ska vara det mest attraktiva alternativet. Samverkansundervisning i stadsdelens regi ska fungera som ett viktigt komplement till andra insatser. Externa placeringar ses alltid som en sista utväg.
Vilka skolor tänker ni stänga och hur vet jag i vilken skola jag kan komma att hamna i?
Först och främst vill jag tydliggöra att vi idag inte vet om vi kommer stänga någon skola eller inte.
Som en följd av Ernst & Youngs organisationsöversyn kommer 5 utredningar att göras. En av dem är om lokalerna och hur de används. Läs mer om utredningsuppdragen här. Resultatet från utredningarna kommer jag tidigast att ha i december när ett ärende ska läggas fram för politiken om den nya organisationen.
Till din fråga om ny arbetsplats och proceduren kring det. En tanke är att alla medarbetare inom skolan kommer att kunna göra en intresseanmälan utifrån de tre profilområdena kultur & språk, IT & media samt naturvetenskap. Ingen kommer att förlora jobbet utifrån organisationsöversynen utan tanken med intresseanmälan handlar helt enkelt om att möjliggöra en intern rörlighet utifrån ens intressen och kompetens.
Hälsningar Jytte Lindborg, barn och ungdomschef
Kommer ni att säga upp medarbetare?
- Ingen kommer att förlora jobbet på grund av den nya organisationen. Det vi kan se i Ernst & Youngs utredning och från egna erfarenheter är att vi behöver all personal vi har idag.
Har inte sådana här omorganisationer gjorts förut? Vad är det som säger att det blir bättre denna gången?
- Helt rätt, den senast omorganisationen gjordes för tio år sedan i Rosengård. Men - omorganisation är något av en färskvara. Sedan dess har vi fått färre elever, elevströmmarna går annorlunda etc. I Ernst & Youngs utredning blev det tydligt att vi inte är organiserade optimalt för en ökad måluppfyllelse.
Varför jag tror att vi kommer att lyckas denna gång är det engagemang som jag mött ute i vår verksamhet. Det är dags för en förändring och det är många som vill vara en del av den.
Hur förenklas ledningsstrukturen i stadsdelen genom att införa en områdeschef i varje område? Kommer det totala antalet ledare att öka?
- Tanken med områdeschefer är att de skulle arbeta mer strategiskt medan förskolechef/rektor skulle vara ute på skolan och leda på plats. På så sätt blir det tydligare roller.
Malmö stad har ett direktiv som säger att en ledare max ska arbetsleda 25 personer. Idag är vi runt 30 chefer och 1100 medarbetare. Sett till det kommer vi att vara tvungna att utöka antalet ledare.
Det finns ett stort behov av pedagogiska ledare ute i verksamheterna, därför undrar vi vilka arbetsuppgifter som kommer att lyftas från våra skolledare till områdeschefen så att de får ett utrymme att arbeta med den pedagogiska utvecklingen?
- Tanken med områdeschefer är att de ska coacha och leda förskolechef och rektor för högre måluppfyllelse och kvalitet. Det kan handla resultatuppföljning i ett stadsdelsperspektiv och lokalfrågor.
Hur är det tänkt att profilområden ska genomföras? Ska samtlig personal söka tjänster på nytt? När barnen och ungdomarna ska välja profilområden, hur ska det då ske? Hur ska man prioritera barnen/eleverna, genom betyg och resultat?
- Jag har idag inte svar på dessa frågor. I höst tar vi fram ramarna för hur organisationen ska se ut höstterminen 2011. När det gäller frågan om att söka om sina tjänster planerar vi för att chefer/arbetsledare eventuellt kommer att kunna lämna intresseanmälan i mars, men för mer konkreta svar får jag återkomma.
Varför har man satt en orimlig tidsaspekt på genomförandet av omorganisationen? En stor förändringsprocess måste få ta tid, inte genomföras på ett drygt halvår.
- För vissa kommer den här förändringsprocessen gå för fort, för vissa kan den inte gå snabbare. Vi har inte tid att vänta, varje vårtermin kan bara hälften av våra nior välja att gå vidare till gymnasiet. Den här processen tar inte slut höstterminen 2011. Då är organisationen på plats men 2011/2012 då börjar arbetet med att internt skapa framtidens skola i Rosengård.
Var har helhetssynen på våra barn och ungdomar tagit vägen? I Malmö stads årliga attitydundersökning får skolorna på Rosengård högt betyg gällande trivsel och trygghet, var framgår detta någonstans?
- Våra barn och ungdomar trivs i sin skola och det är något vi ska ta med oss i arbetet med en ny organisation. Men vi måste också skapa möjligheterna för att alla ska kunna välja att gå vidare till gymnasiet. Därför ser vi att det både handlar om att behålla tryggheten samt att arbeta för en ökad måluppfyllnad - det är både och, och inte antingen eller.
