Under december 2011 har studenterna på Malmö högskolas statsvetenskapliga kandidatprogram Offentlig organisation och ledning jobbat med att ta fram projektförslag på uppdrag av Södra innerstaden som skulle kunna vara intressanta för stadsdelsförvaltningen att genomföra, inom ramen för Europeiska socialfonden eller Europeiska regionala utvecklingsfonden. Under onsdagsförmiddagen, 11 januari, presenterade de sina idéer på Garaget för tjänstemän från förvaltningen.
Studenterna har arbetat med att kläcka projektidéer på tre uppdragsteman: att undersöka förutsättningarna för tillväxt och utveckling på Norra Grängesbergsgatan; att stödja socialt företagande och entreprenörskap i Södra innerstaden; att utveckla en social inkubator i Södra innerstaden.
Ur ett statsvetenskapligt perspektiv handlar det om styrning via horisontella nätverk.
— De här projektförslagen försöker visa på möjligheter för samhällets utveckling i en tid då staten drar sig tillbaka alltmer, och delegerar samhällsansvaret till lokala aktörer, sammanfattade läraren för delkursen, universitetslektor Andreas Önnerfors.
Under projekttiteln "från svart, till vitt, till grönt" presenterade en av grupperna förslag till förändring av situationen på Norra Grängesbergsgatan. De menade att det grundläggande problemet i området är brottsligheten, som i mångt hänger ihop med den svarta arbetskraften och tydligt begränsar de sociala och ekonomiska utvecklingsmöjligheterna. För att uppnå en hållbar, grön utvecklingsmiljö, är det första steget att omvandla svart arbetskraft till vit.
Ett par av grupperna hade undersökt utvecklingsmöjligheterna för Sevedsområdet. En grupp presenterade bland annat en insiktsfull SWOT-analys som pekade på en intressant slutsats — ett potentiellt hot ligger lurande även i en utveckling som är positiv för området.
— Ett lyckat åtgärdande av de stora problemen i Seved, som till exempel segregering, fattigdom och otrygghet, riskerar resultera i en gentrifieringsprocess som tvingar bort en stor del av dem som bor i området idag, säger Susanne Edeus, en av gruppmedlemmarna.
— Seved ligger centralt och kommer att bli attraktivt när det inte är ett problemområde längre. När hyrorna höjs har troligen inte de resurssvaga grupperna råd att bo kvar, utan förpassas till nästa problemområde, längre ut från centrum.
Det gäller alltså att lyckas "städa upp" utan att "städa undan", kan man kanske sammanfatta.
Flera av projekten grundar sig i installerandet av en så kallad social "inkubator". Detta inte helt självklara begrepp är ett slags modeord inom företagsekonomin som skulle kunna omskrivas ungefär "företagskuvös". En inkubator hjälper till med uppstarten av nya företag, med främsta uppgift att förenkla affärsklimatet på plats, och främja entreprenöriella handlingar. Vad är då en social inkubator?
— En plats där människor kan mötas och dit man kan komma för att få hjälp med till exempel myndighetskontakter, säger Therese Munckhammar, som i sitt projektförslag tillsammans med Ines Arias Morel och Aida Uhac funderat kring möjligheterna med en social inkubator i Seved.
— Det finns många ensamstående kvinnor i Seved, säger Ines Arias Morel, som skulle behöva en mötesplats med personlig coachning. Många är rädda för myndigheter och skulle kunna nå ut och delta mer aktivt i samhället om de stärktes i sin självkänsla.
Vad tycker tjejerna om kursupplägget då? Har det varit givande att samarbeta med Södra innerstadens stadsdelsförvaltning?
— Ja, det har varit intressant, säger Aida Uhac, roligt att få komma ut och träffa tjänstemän och inte bara sitta inne med sina böcker.
