När Malmö stad redovisar bokslutet för malmöbornas välfärd visar statistiken att Malmö mår lite bättre men att det finns mycket kvar att göra.
Det har skett en förbättring på nästan hälften av alla indikatorer sedan förra året. En fjärdedel av indikatorerna har försämrats medan en fjärdedel är oförändrade.
- På plussidan ser vi att fler och fler känner sig delaktiga och trygga i samhället. Andra
positiva förändringar är att valdeltagandet ökat, att simkunnigheten i flera stadsdelar ökat markant bland elever i årskurs 5 och att fallolyckorna bland äldre minskar, säger Anna Balkfors, planerare på folkhälsoenheten i Malmö stad.
Andelen hushåll med låg inkomst ökar
Samtidigt finns det flera indikatorer som pekar åt fel riktning. På minuskontot finns att antalet hushåll med låg inkomst ökar och likaså de som får ekonomiskt bistånd. Trots att mindre antal barnfamiljer har ekonomiskt bistånd ökar andelen barnfamiljer som upplever ekonomisk stress.
Skillnad mellan könen
En annan markant skillnad går att se mellan könen.
- Vi ser generellt att kvinnor har en sämre arbetsrelaterad hälsa och upplever större otrygghet i bostadsområdet. Flickor röker mer än pojkar och är mindre fysiskt aktiva på fritiden. Män däremot har en mer riskfylld alkoholkonsumtion och använder narkotika i större utsträckning än kvinnor, säger Anna Balkfors.
I Välfärdsredovisningen sammanställs även ett index över hur välfärden ser ut i Malmös tio stadsdelar.
- Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortfarande stora men skillnaden mellan den stadsdel som hamnar i topp och den stadsdel som hamnar i botten har minskat.
Vi ser en förbättring i exempelvis Hyllie och Rosengård, avslutar Anna Balkfors.
Indexvärde:
Stadsdel 2009 2008 2007
1. Limhamn Bunkeflo 7,6 7,9 7,6
2. Västra Innerstaden 7,3 7,4 7,8
3. Husie 7,1 7,2 7,1
4. Oxie 6,1 6,2 6,1
5. Hyllie 5,8 5,0 4,8
6. Centrum 5,7 5,9 5,6
7. Kirseberg 4,7 4,8 4,5
8. Södra Innerstaden 4,0 4,1 4,1
9. Fosie 3,4 3,4 3,7
10.Rosengård 3,2 3,1 3,6
