Suzanne Mortensen, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek intervjuar kritikern och författaren Magnus Utvik.
Hallå där Magnus Utvik!
Du är recensent på teve. Du är också författare till fem diktsamlingar och tre romaner. Den senaste romanen heter Anna, min älskade
och kom ut 2005. Nu i höst har du lett författarprogram på Malmö stadsbibliotek. Hur kändes det och hur förbereder du dig inför en sådan uppgift?
- Det var väldigt roligt! Bra ljud, ljus och arrangemang. Jag blev väldigt vänligt bemött av de ansvariga på biblioteket och det är viktigt för känslan inför samtalet. Jag förbereder mig genom att läsa författarens viktigaste böcker, sen går jag igenom recensioner, författarens hemsida, intervjuer och ringer upp författaren och berättar hur jag har tänkt samtalet. Jag vill att författaren skall känna sig trygg inför vårt möte. Ju mer jag förbereder mig desto bättre tror jag att det blir.
Hur ofta presenterar du böcker i Tv?
- Varannan tisdag. Men inför jul och semester blir det lite oftare.
Vad heter programmet och hur länge har du haft det uppdraget?
- Det heter Gomorron Sverige och går i kanal 1. Jag har recenserat böcker där i nästan tio år.
Hur väljer du böcker till programmet?
- Ur den enorma bokfloden väljer jag ut böcker som jag tror har ett stort allmänintresse. Sen vill jag ha en bra blandning i programmet. Tex en deckare, en chick litt och en "vanlig" roman. Jag måste poängtera att det inte bara är de stora förlagens böcker som recenseras. Men vi har en princip och det är att boken skall finnas att köpa i en vanlig bokhandel.
Recenserar du böcker även i tidningar, tidskrifter och radio?
- Jag gör ett "Boktips" i Värnamo Nyheter som är min hemstads tidning. Jag har också
gjort ett antal "Tankar för dagen" och " Tankar vid dagens slut" i Sveriges Radio. Till våren skall jag göra ett program för SR:s "Kropp och själ".
Stämmer det att du kommer ut med en ny bok i vår? I vilken genre?
- Ja, jag kommer med en ny bok. En barndomsberättelse som heter Pojke med cyklop. En blandning av poesi och prosa. En liten bok på drygt hundra sidor.
Är det lika viktigt för dig att skriva lyrik som prosa?
- Numera skriver jag bara prosa men i Pojke med cyklop har jag använt ett poetiskt språk. Eller så här: jag hoppas att det skall kännas både klart och poetiskt utan att vara överlastat.
Anna, min älskade var en bok som berörde många läsare. Var du ute och presenterade romanen i många sammanhang? Tog läsarna kontakt med dig?
- Jag reste runt och pratade om min bok i mer än två år. Bland annat på ett möte i EU parlamentet. Jag kallade mig till slut för " en handelsresande i cancer". Det var givande men också mycket slitsamt. Jag mötte många som var anhöriga till någon som var mycket sjuk i cancer men också människor som förlorat någon i denna hemska sjukdom. Jag har också fått väldigt många mejl. Jag hade hoppats att män skulle höra av sig men mejlen är nästan uteslutande från kvinnor. Genom dessa kontakter känner jag att boken har betytt något och skänkt både hopp och tröst och det är det finaste betyg man kan få som författare.
Vilka är dina för favoritförfattare och varför?
- Jag har många favoriter men min första var Mare Kandre, för hennes alldeles egna ton både som prosaförfattare och poet. Sen gillar jag många arbetarförfattare som Moa Martinson, Harry Martinson och Jan Fridegård.
När och var läser du helst?
- Jag läser överallt och hela tiden när jag inte skriver på något eget.
Hur hinner du läsa så många böcker?
- Det blir några böcker i veckan men en arbetsvecka består av 40 timmar så det är inte så konstigt.
Varmt tack för dina svar! Nu ser vi fram emot att läsa din nya bok.
