Stämningsfulla dikter, spännande tegelstensromaner eller filosofiska naturskildringar. Frederick Beal tipsar om författare och böcker som ger en fin höstkänsla!
Vilhelm Ekelund
När jag hör ordet höst tänker jag ofta på Vilhelm Ekelund. I många av hans texter - både prosa och lyrik - prisar han den svala, solklara septemberdagen: friskheten och skärpan. En sådan dag kallade Ekelund för halkyonisk. Begreppet halkyone hade han lånat av grekerna, men anpassat till det nordiska, där det fick stå för just det svala, klara, stilla och skarpa. Läs gärna hans tankeväckande aforismsamlingar eller hans vackra dikter som finns samlade i två band.
Kinesisk Lyrik
Poesi bör man läsa på hösten. Det tyckte de gamla kinesiska levnadskonstnärerna och det tycker jag med. Ingenstans skildras årstidernas växlingar bättre än i den kinesiska lyriken. Varför inte prova någon av samlingarna Kineser, Skuggspel, klara vatten eller Jadeberget?
Bo Carpelan
När du har läst lite kinesisk lyrik, varför inte fortsätta på det inslagna spåret och läsa lite svensk lyrik? Den nyligen bortgångne finlandssvenske poeten Bo Carpelan har skrivit flera stämningsfulla dikter som passar bra att läsa på hösten. Läs gärna År som löv och Den svala dagen.
Håkan Anderson
På hösten kan det ju också vara skönt att kura ihop sig och läsa en riktig tegelstensroman. Någon som skriver både långt och spännande är den svenske författaren Håkan Anderson, som har jämförts med Eyvind Johnson och Walter Ljungquist. Hans Breven är en sorts essäistisk äventyrsroman som utspelar sig på flera tidsplan, där berättelsen tar sin början i att fem tidigare okända brev av Cicero hittas av en ung litteraturvetare i 30-talets Italien. Men en nazistisk orden vill ha tag på breven och detta blir början på en spännande berättelse som tar läsaren genom både tid och rum. Håkan Anderson har skrivit flera romaner, där personer och händelseförlopp som förekom i Breven dyker upp igen, fast ur andra perspektiv. Hans övriga romaner heter Om en ensamstående herre, Den vita väggen och Ansatsernas bok.
H. D. Thoreau och Margareta von Bismarck
När löven börjar skifta färg, luften blir kyligare och dofterna förändras känner man att man kommer nära naturen. Kretsloppet blir uppenbart. Några som har beskrivit detta väl är den amerikanske samhällskritikern och författaren Henry David Thoreau och svenska Margareta von Bismarck.
Skogsliv vid Walden är Thoreaus kanske mest kända bok, där han beskriver hur han spenderar några år vid sjön Walden i närheten av Concord. Naturskildringar blandas med filosofiska funderingar och stycken där strävan efter ett självständigt liv står i centrum.
Om Margareta von Bismarck vet jag inte särskilt mycket mer än att hon hade ett hus vid Öresunds kust som hon älskade. I boken Från en trädgård vid sundet skildrar hon ett år i sin trädgård med allt vad det innebär av besökande fåglar, skiftande väderlek och reflektioner kring natur och kultur. En tunn och behaglig bok att ha liggande på nattduksbordet för ströläsning då och då.
