Utbildningsinspektion av Heleneholms gymnasium

Skolverket genomförde utbildningsinspektion av alla gymnasieskolor i Malmö under 2005. Vid inspektionerna går Skolverket grundligt igenom verksamheten. Inspektionen ska ta fram fakta och ge en bild av hur det står till i en kommun eller en skola. Som en följd av vad som kommer fram leder en inspektion till konkreta krav eller förslag på åtgärder som en kommun ska eller kan vidta med anledning av inspektionsresultatet.

När inspektionen är klar får kommun och verksamheter en rapport. Detta är underlag som ska kunna användas som utgångspunkt för att förbättra kvaliteten i kommunens skolverksamhet. Exempel kan vara inspektionens fokus på arbetet för att motverka kränkande behandling eller på hur undervisningen utformas.

I inspektionsrapporterna skriver Skolverket vad som måste åtgärdas inom tre månader - detta benämns som kritikområden. Dessutom Skolverket upp områden där kvaliteten kan bli bättre (förbättringsområden) och ger förslag på åtgärder.

Inspektionen påbörjades den 1 november 2004 och Skolverket besökte Heleneholms gymnasium 10 och 15-17 mars 2005.

Så här skriver Skolverket om Heleneholms gymnasium:

Sammanfattande bedömning
Förhållningssätt och attityder hos såväl elever som personal i Heleneholms gymnasium överensstämmer med de grundläggande värden som anges i läroplanen. Lärandet i Heleneholms gymnasium är övervägande lustfyllt och interaktionen mellan lärare och elever är god. Läromedel och annan utrustning håller en god standard och gör det möjligt att erbjuda en tidsenlig utbildning och att nå utbildningens mål. Tillgången till datorer är relativt god och det bibliotek som finns på skolan är välutrustat och utgör en naturlig mötesplats för eleverna.

Skolverket tar upp fyra kritikområden och sex förbättringsområden för Heleneholms gymnasium.

Förbättringsinsatser:
Skolverket vill se ett ökat elevinflytande, både på det formella planet och inom undervisningen samt att alla elever ska ha utvecklingssamtal. Samtliga elever får idag erbjudande om utvecklingssamtal varje termin. Kursuppföljningar och diverse enkäter förekommer redan idag. Schemalagda klassråd kan vara en lösning.

Skolverket är oroat över att det i en del kurser finns stora differenser mellan resultat på nationella prov och på satta kursbetyg. I kvalitetsredovisningen för 2005 kommer en djupare analys av detta att göras. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att de nationella proven är en del av lärarnas bedömningsunderlag och att det nationella provet visar vilken kunskap eleven har vid just det aktuella provtillfället. I flera fall har elever med bristande resultat på ett nationellt prov kunnat visa i andra likvärdiga prov att han eller hon behärskar det aktuella kunskapsområdet. Skolan kommer dock att utveckla bättre arbetssätt i samband med bedömning av elevernas kunskaper samt förbättra redovisningen av kursbetyg och resultat vid de nationella proven.
I två fall i Skolverkets exempel på differanser har skolan upptäckt felaktigheter. Skolverket har medgett att man har räknat fel och beklagar detta.

Skolverket vill se en större samverkan mellan lärarna på skolan. Detta är naturligtvis viktigt och för närvarande pågår diverse utredningar om organisationen av gymnasiskolorna i Malmö. Det finns många goda idéer till förbättringar som ger ökad samsyn avseende lärandet och helheten i elevernas utbildning. Skolan vill dock först få besked från utbildningsnämnden om hur organisationen ska se ut innan vi gör några förändringar.

Skolverket vill att resultaten för eleverna inom det individuella programmet redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Detta kommer med i 2005-års kvalitetsredovisning.

I övrigt vill Skolverket att skolan försäkrar sig om att eleverna på det individuella programmet får tillräcklig undervisningstid för att kunna förbereda sig för ett nationellt program. En utökning av undervisningstiden på vårt individuella program har skett stegvis under några år. Vi planerar redan nu för en utökning inför kommande läsår. Skolverket föreslår också att det sker en formalisering av kompetensutvecklingsplanen.  

Kritikområden:
Skolverket har funnit brister i verksamheten som gör att författningarnas krav inte uppfylls (bristerna nedan ska åtgärdas inom tre månader).

"Elever är inte representerade i skolkonferensen."
Skolan kallar alltid eleverna till möten i skolkonferensen. Här finns det anledning till självkritik: vad kan vi göra mer för att eleverna ska komma till mötena?

"Elever i behov av stöd, t.ex. i form av studiehandledning på modersmålet, erbjuds inte detta och åtgärdsprogram upprättas inte regelmässigt."
Utbildningsförvaltningen har organiserat all modersmålsundervisning så att en samordning kan ske. Det medför för vår del att inga modersmålslärare undervisar på Heleneholms gymnasium, våra elever får istället ta sig till andra skolor i Malmö. Det finns anledning att fundera över om det ger bättre möjligheter till handledning om modersmålslärarna i större utsträckning än idag finns på vår skola. Alla elever på Heleneholms gymnasium har möjlighet att läsa modersmål som individuellt val. Kanske behöver vi locka eleverna att göra det eller på annat sätt uppmuntra studier i modersmål?
Idag har vi en rutin som innebär att elevvården och biträdande rektor kallar till elevvårdskonferens när det uppmärksammas att en elev har behov av särskilda insatser för att nå målen. Vi behöver formalisera dessa möten och upprätta åtgärdsprogram.

"De lokala kurser som skolan erbjuder är inte korrekta i förhållande till gällande bestämmelser."
Detta kritikområde är viktigt, de lokala kurserna ska vara korrekta, och vi kommer snarast att revidera de få formuleringar som är felaktiga.

"De elever vars program reduceras med mer än 10 procent, samt obehöriga elever, registreras inte på det individuella programmet."
Våra rutiner kommer att ändras.