Sedan 1 juli gäller hårdare regler för vilka elever som ska tas emot i gymnasiesärskolan. Det som tidigare var allmänna råd har blivit lagstadgade krav. Nu måste varje elev ha fyra utredningar med sig som stödjer diagnosen intellektuell funktionsnedsättning.
Dessutom är det stopp för att ta emot elever med autism utan begåvningsnedsättning.
I och med att den nya skollagen trädde i kraft måste det på varje elev göras en psykologisk, en pedagogisk, en medicinsk och en social utredning inför starten i gymnasiesärskolan.
— Vi har även tidigare varit noga med att eleverna ska vara ordentligt utredda. Förändringen för oss är den större omfattning som nu krävs, särskilt när det handlar om de sociala utredningarna, säger Marianne Dymling-Hjelm, gymnasiesärskolesamordnare på utbildningsförvaltningen.
I korthet ska den sociala utredningen svara på frågan om det i elevens hem finns förklaringar till en hämmad intellektuell utveckling.
— Det är bra att vi kräver mer av utredningarna och att vi sätter elevens sociala situation i fokus säger Marianne Dymling Hjelm.
Stora brister
När Skolinspektionen granskade särskolemottagandet i 30 kommuner fann man att stora brister i samtliga.
I en debattartikel i Dagens Nyheter i januari skriver Ann-Marie Begler, generaldirektör Skolinspektionen, Greger Bååth, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten, Lars-Erik Holm, generaldirektör Socialstyrelsen och Helén Ängmo, tf generaldirektör Skolverket:
De utredningar som behöver ingå i underlaget har ofta allvarliga brister eller saknas helt, framför allt vad gäller de sociala och medicinska. I de allra flesta ärenden är det omöjligt att säga om barnet ska gå i särskolan eller inte utifrån de utredningar som är gjorda.
— Nu pågår en granskning av gymnasiesärskolan och där räknar vi med att få en del kritik för bristfälliga utredningar även om vi alltid har en psykologisk utredning som visar den intellektuella funktionsnedsättningen.
— I större kommuner är vi i regel lite bättre på att göra professionella utredningar eftersom vi gör dem relativt ofta. Det är ibland sämre ställt med erfarenhet och kunskap i de mindre kommunerna där de inte utreder lika ofta, säger Marianne Dymling-Hjelm.
Den viktigaste garanten för att gymnasiesärskolan i Malmö tar in rätt elever är nog Marianne Dymling-Hjelm själv och hennes möten med sökanden.
— När en elev sökt gymnasiesärskola träffar jag varenda familj för ett enskilt samtal. Det gör att man kan vara mer lyhörd för elevens önskemål.
Språk viktig faktor
En viktig faktor för resultatet av utredningarna är elevens språkliga bakgrund.
— Språkkunskaperna måste absolut vävas in i bedömningen. Ofta rekommenderar vi i psykologutredningen att elever som är relativt nyanlända vid testtillfället ska testas om, säger Sara Jiffer, psykolog på gymnasiesärskolan i Malmö.
Den sociala situationen ändras också ofta under gymnasietiden. Eleven flyttar kanske hemifrån och in i ett gruppboende. Det kan hända att blockeringar av traumatiska upplevelser släpper under gymnasietiden. Men även det motsatta kan inträffa, att problemen ökar under gymnasietiden.
— Elever som flytt från andra länder har ofta förfärliga upplevelser med sig. I en familj som sökt asyl blir det målet. När de sedan får asyl är det vanligt med en dipp när eleven inser att han eller hon kommer att stanna i det nya landet, långt från släkt och vänner. Då blir skolan den trygga punkten, förklarar Sara Jiffer.
Den nya regeln, att gymnasiesärskolan inte längre får ta emot elever med autism som inte har begåvningsnedsättning, är Marianne Dymling-Hjelm inte helt nöjd med. I Malmö rör det sig om i genomsnitt 1-3 elever per läsår som tagits emot på gymnasiesärskolan utan att ha haft någon begåvningsnedsättning.
— Jag kan tycka att det är synd. Jag har sett många elever med autism som har fått det fantastiskt bra hos oss.
— Men i egenskap av chef för avdelningen elevhälsan på utbildningsförvaltningen har jag nu diskuterat inkluderande lösningar med skolledare för att få fram lösningar för dessa elever.
I Skolinspektionens rapport om gymnasieskolorna i Malmö kritiserades särskolan för att ha för mycket fokus på social utveckling och för lite på kunskapsutvecklingen.
— Detta är en utmaning både inom den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan att få balans mellan kunskapsuppdraget och omsorgsbehovet. Men med medvetna rektorer och lyhörda pedagoger tar vi gärna tar i detta uppdrag också, säger Marianne Dymling-Hjelm.
Fakta:
Individuell studieplan och utvecklingssamtal
Alla elever ska ha en individuell studieplan. Minst en gång per termin ska eleven få samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal).
Kurser från gymnasieskolan
En elev som går ett nationellt eller specialutformat program får läsa kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om rektor bedömer att eleven kan klara av det.
Individuella program
Elever på det individuella programmets yrkesträning får läsa en kombination av ämnen från yrkesträningen och ämnesområden från ett nationellt program, om eleven har förutsättningar för det.
Elever på det individuella programmets verksamhetsträning får läsa en kombination av verksamhetsområden från verksamhetsträningen och ämnen från yrkesträningen, om eleven har förutsättningar för det.
Ny gymnasiesärskola
Elever med autism, men inte utvecklingsstörning, tillhör inte målgruppen för gymnasiesärskolan.
Den nya gymnasiesärskolan kommer tidigast att börja höstterminen 2013. Fram till dess är det nuvarande kursplaner och betygskriterier som gäller för utbildningen i gymnasiesärskolan.
Under hösten 2011 väntas riksdagen fatta beslut om hur den nya gymnasiesärskolan kommer att utformas. Därefter börjar Skolverket med nya kursplaner.
