Historia

Katrinetorps historia börjar 1799 när hovmarskalken Lave Beck-Friis på Bosjökloster begärde utskifte av ett antal hemman i Vintrie by.

När skiftet var genomfört såldes marken år 1800 till Samuel Johan Björkman, handelsman i Malmö.

Samuel och hans hustru Anna Chatarina Bager började genast att bebygga marken med ett fähus och en loge. 1801 byggdes ett stall och ett enkelt boningshus och 1804 tillkom Östra flygeln. Inga av de byggnader Björkman lät uppföra finns kvar idag. Det fanns vid denna tid inga träd på området men alléer planterades längs den öst-västliga väg som gick igenom gården och längs Trelleborgsvägen norrut.

Björkman blev bara 40 år gammal och gården köptes efter hans död av svågern Erland Gabriel Bager, som 1813 uppförde den huvudbyggnad som finns än idag samt Västra flygeln och några mindre byggnader. År 1826 drabbades gården av en brand som ödelade alla byggnader utom huvudbyggnaden och Västra flygeln.  1828 påbörjade Bager återuppbyggnaden av fähuset och logen. Innan alla byggnader hade återuppförts såldes gården 1832 till handlanden och skeppsredaren Thomas Frick som uppförde Östra flygeln och återställde ekonomibyggnaderna. Gården övertogs sedan av sonen David Gilius Frick som ägde den fram till sin död 1901.

Mellan år 1901-1935 hade gården fem olika ägare. Malmö stad köpte gården 1937 och den var utarrenderad fram till 1992.

Den som skapade den stora trädgårdsanläggningen var Hinric Nyman, som anställdes av Björkman och fortsatte under Bagers tid. Dekorationsmålningarna i huvudbyggnaden har utförts av Christian laurenzius Gernandt.

Katrinetorp var ett så kallat landeri, vilket innebar att det var en jordbruksfastighet som ägdes eller arrenderades av en borgare, oftast en fömögen köpman, och användes som sommarbostad och för stora bjudningar.