Limhamns kalkbrott är en unik plats i Malmö. Från mitten av 1800-talet och fram till 1994 har man brutit kalk här. Hela området är ett resultat av den industriella brytningen av kalk för tillverkning av cement. Nu har naturen börjat ta över. Men fortfarande finns det mycket kvar som påminner om den industri som en gång gav arbete åt många i Malmö och Limhamn.
Kalkbrottet är cirka 1300 meter långt, 800 meter brett och 65 meter djupt. Går man runt brottet har man gjort en promenad på 4 kilometer.
Brytningen av området påbörjades 1866 och pågick fram till 1994. Den sista sprängningen gjordes i slutet av 1980-talet. Den sprängteknik som användes har format brottet så det består av platåer, så kallade pallar, med 20 meter höga och lodräta väggar. Då man sprängde användes ett ton dynamit. Det blev en kraftig smäll som många Malmöbor kände av.
Kalken i Limhamns kalkbrott har bildats i ett varmt hav för mellan 65-55 miljoner år sedan (under tidig tertiär). Den består i huvudsak av avlagringar från mikroskopiska kokkoliter (alger), bryozoer (mossdjur) och koraller. I vissa kalklager finns det gott om hajtänder (se bilden ovan) . En rest från en släkting till vithajen, som för miljontals år simmade omkring här tillsammans med andra nu utdöda arter. Fossil av två stycken krokodiler har man också hittat här i kalkbrottet.
Vatten pumpas kontinuerligt ur brottet - annars hade brottet nu varit en 55 meter djup sjö. Vattnet pumpas ut i Hammarsbäck och vidare till Öresund. I genomsnitt pumpas 70 liter per sekund ut
Under andra världskriget anlades djupa dammar som vattenreservoar. Runt dammarna växer det mest björk och sälg och trots att marken här stått orörd i över 60 år är jordlagret bara några centimeter tjockt.
Den södra dammen är cirka 8 meter djup och innehåller stora ålar som förmodligen är över 70 år gamla — isläppta för att rena vattnet.
Det finns över 1400 olika djur- och växtarter i kalkbrottet och det trots brottets speciella livsmiljöer och att den industriell verksamhet inte upphörde förrän för cirka femton år sedan. Flera av arterna är sällsynta eller speciella på något sätt. Mest uppmärksammad är förekomsten av den akut utrotningshotade grönfläckiga paddan och kalkkrassingen.
I brottet finns mycket rovfågel. För cirka tio år sedan flyttade ett pilgrimsfalkspar in och i april 2009 kom ett berguvspar till brottet. På kvällarna kan brottet fyllas av berguvs hanens mäktiga hoande. Den bruna kärrhöken är en rovfågel som häckar i den stora vassen. Andra häckande fågelarter är korp, gravand, skäggmes, mindre strandpipare, grå häger och backsvala. En återkommande vintergäst är strömstaren.
Rådjur, hare, räv och grävling är exempel på däggdjur som finns i kalkbrottet.
Även många olika arter av fladdermöss har påträffats där.
Det har gjorts stora undersökningar för att kartlägga småkryp i brottet till exempel har man hittat mer än 450 olika skalbaggsarter varav flera ovanliga och en art som är ny för Nordeuropa. Många sorters trollsländor finns också, en mycket ovanlig art, den mindre kustflicksländan, finns vissa år i tusental i kalkbrottet.
Fem svampar i området finns, vad man vet, inte någon annan stans i Sverige och en är troligen aldrig hittad tidigare.
Svartvide är väldigt vanlig i kalkbrottet men inte utanför. Andra ovanliga växter är till exempel klotullört, småtörel, strimfibbla och kalkbräken.
Sedan årsskiftet 2010-2011 är Limhamns kalkbrott ett kommunalt naturreservat. Det är gatukontoret som förvaltar naturreservatet. På sikt ska kalkbrottet också bli mer tillgängligt för allmänheten.
Läs mer om kalkbrottet som naturreservat i gatukontorets tidning Anslaget nr 2, 2011 
(sid 8-9).
Prenumerera (kostnadsfritt) på tidningen.
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
|---|---|---|---|
|
|
Beslut naturreservatsbildande kalkbrottet.pdf | 1 MB | 2011-09-23 10.19 |
|
|
Inventering gaddstekelfaunan kalkbrottet.pdf | 6 MB | 2011-09-23 10.21 |
|
|
Skötselplan naturreservat kalkbrottet.pdf | 4 MB | 2011-09-23 10.20 |
Guidningar
Guidningar för större grupper och organisationer kan i mån av tid anordnas. Kontakta Mia (Maria) Hansson eller Birgitta Hjertberg, se kontaktinformation i rutan uppe till höger.
Guidningar för allmänheten har vid några få tillfällen ordnats, dessa annonseras i dagspress.
Kommunfågel
Kommunfåglarna utsågs av Skånes Ornitologiska Förening (SkOF) för ungefär 20 år sedan. Då föll valet för Malmös del på tofslärkan. Denna art var mycket sällsynt i landskapet redan då, men om den skulle räddas någonstans så var det just i Malmö. Tofslärkan försvann från såväl Malmö som resten av Sverige strax därefter.
För att Malmö inte skulle stå utan kommunfågel utsåg SkOF under våren 2009 den svarta rödstjärten som ny representant för kommunen.
