Kungsparken är Malmös äldsta park. I september 2005 antog Tekniska nämnden en utvecklingsplan för Kungsparken. Syftet med planen är att göra parken ännu vackrare genom att förstärka dess 1800-talskaraktär och att förtydliga parkens identitet.
I planen föreslås bland annat ett staket, med tillhörande planteringar, längs med Malmöhusvägen och Slottsgatan. Det var vanligt att man satte staket runt parker på 1800-talet, något man fortfarande kan se i t ex Köpenhamn och Paris. Även runt Kungsparken fanns ursprungligen ett staket och nu finns ett svart smidesstaket på plats igen.
För att parken ska kännas trygg och välkomnande har staketet flera generösa öppningar som skapar entréer in till parken. Entréerna blir 3,5 till 4,5 m breda och placeras mitt emot de anslutande gatorna från Gamla Väster, för att på så vis förtydliga kopplingen mellan staden och parken. En placeras mitt emot Hovrätten. Utmed staketet planeras nya och luftiga planteringar med blommande buskar, marktäckande perenner och lökväxter.
Kungsparkens historia
Kungsparken anlades 1869-70 på mark som tidigare var en del av Malmöhus slotts befästningsanordning. När slottet hade spelat ut sin roll som försvarsanläggning i mitten av 1800-talet väcktes tankarna på ny användning av den öppna marken i direkt anslutning till den gamla staden.
Kungsparken med en yta på 8,4 hektar har en stomme av två raka alléer som är en rest från den gamla befästningsanordningen.
Den danske landskapsarkitekten O Hoegh Hansen fick 1869 i uppdrag att rita ett förslag till en romantisk park, vilket han gjorde. Sin inspiration fick han från den engelska parken, som utvecklades under 1700-talet som en reaktion mot den franska barockträdgården, och som blev det borgerliga samhällets parkideal. När industrialismen expanderade och städerna blev smutsiga och sotiga kom parkerna att utgöra städernas lungor.
1872 öppnades Kungsparken som från början kallades Slottsparken. När restaurangen invigdes 1881 av Kung Oscar II, i samband med ett stort lantbruksmöte i staden, fick parken namnet Kung Oscars park. I folkmun kom den att kallas Kungsparken.
Kungsparkens hjärta är den praktfulla gjutjärnsfontänen som upppfördes mitt i parken 1882. Strax intill ligger Grottan, som är en av de ursprungliga sevärdheterna i parken. Den är mycket typisk för den romantiska parkstil som parken representerar. Utsmyckningen i grottan har varierat. Bland annat har den prytts med väggmålningar och en dricksvattenfontän.
I samband med byggutställningen BO-86, 1986 gjordes en omfattande återplantering av flera ovanliga träd som av olika anledningar hade försvunnit under åren.
Något år efter byggutställningen, gjordes också en större upprustning av Grottan. Den kröntes då med ett ormhuvud ur vars mun en vattenstråle springer fram. Vattnet samlas i ett granitfat på marken. Konstnär är landskapsarkitekt Monica Gora och hennes tema är Eddaberättelsen om Lokes straff. 1989 erhöll hon Årets Stenpris för konstverket.
För att förstärka entrén vid Slottsbron i parkens norra del byggdes 1987 en portal i limträ. En ny brygga i kanalen, ett lusthus över vattnet och det så kallade "Framträdet" (en talarstol för hugade) är några av de detaljer som tillförts parken under senare år.
1988 genomfördes också en större förnyelse av buskbeståndet i västra delen av parken, då där anlades ett relativt stort bestånd av kalkskyende växter såsom azaleor och rhododendron.
Det som utmärker Kungsparken är det stora inslaget av exotiska trädslag. Från början fanns ambitionen att likna en botanisk trädgård. Och att lära ut namnen och utseendet på växterna var en del av meningen med parken.
Läs mer om parkens olika träd »
