Vad jobbar du med?
- Jag jobbar på Lyckans demensavdelning på Husiegård. Sedan några år är jag processledare, vilket innebär att jag är en länk mellan arbetsledaren och personalgruppen. Det är ett bra system som har utvecklats i Husie.
Hur fungerar det?
- Arbetsledaren delegerar en del uppgifter till mig. Jag arbetar dagtid måndag till fredag och får en god överblick över arbetet. På så sätt kan jag vara ett stöd för anhöriga också.
Hur trivs du?
- Jag har alltid tyckt om att jobba med människor. Jag älskar det över allt annat. Det ger otroligt mycket tillbaka att arbeta. Mötet med en annan människa, känslan att vara uppskattad., det är fantastiskt.
Du arbetar med demenssjuka. Får du den typen av möten där också?
- O ja. Det kanske bara blir en kort blick eller en klapp på handen. Sedan är det borta. Men mötet existerar just då, en kort stund. Sådana ögonblick förgyller min dag. Då kan jag gå på lätta fötter hem.
Annars hör man mycket om att de är tungt att arbeta i vården. Stämmer inte det?
- Jo, det kan det vara. Men det har hänt mycket. På vårt boende satsar vi alla vikariepengar till att sätta in mer personal på morgnar, kvällar och helger. Då får vi inga vikarier, men mer tid till guldstunder.
Lönen då?
- Jag är nöjd med min lön. Även där har det blivit en uppryckning på senare år. Men det är viktigt att höja statusen för undersköterskorna ytterligare, så att vi inte står utan personal i framtiden.
Hur hamnade du i Malmö stad?
- Jag gick ut social service på gymnasiet 1986 och började jobba direkt. Länge arbetade jag med förståndshandikappade. Men jag vill utvecklas. När Malmö stad gav möjlighet till validering var jag en av dem som fick möjlighet att på betald arbetstid läsa in omvårdnadsprogrammet. 2002 blev jag klar undersköterska och det är jag väldigt tacksam för. Då började jag också jobba med äldre, något som passar mig väldigt bra.
Text och bild: Mikael Ringman 2009
