Pålssonhuset Kjeglinge No 2

På Käglingevägen 147 — vid den landsväg som en gång sades dela Sverige i två likvärda hälfter — ligger en gård från enskiftestiden i början av 1800-talet, nu en minnesgård över det bondeland som i skolböcker förr kallades Sveriges kornbod. Efter den i Oxie-bygden legendariske kommunalmannen Gustaf Pålsson (1897-1987), fjärdingsman (polis), hembygdsvårdare men enligt egen utsago "viktigast av allt körkevard i Glostorp i tretti´ åur", visas den idag som "Pålssonhuset".
 
"Kjeglinge No 2"i den samlade byn på "Kjeglinge Bytompt" flyttades bit för bit efter enskiftet 1806 och byggdes upp på drygt tre tunnland invid landsvägen. Så småningom skulle gården omfatta elva tunnland — sådär en 7-8 fotbollsplaner att försörja en familj på. Ett så litet ställe på den bördiga slätten kallades förstås "småställe" eller "koställe".
 
Idag rymmer Kjeglinge No 2 inte bara bondehistoria från 1800-talet fram till 1930 utan också en märklig personhistoria: I Glostorp föddes 1832 Anders Nilsson, son till Karna Olsdotter som gift sig vid 19 år, strax därpå blivit änka, gift om sig och snart skulle bli änka för andra gången, då med tre barn. Karna gifte om sig igen med en lumpsamlare, som brännvinsflaskan skulle driva till fattighuset. Ett par år senare dog hon själv. Gossen Anders, då 11 år, blev lilldräng hos rusthållaren Hans Pehrsson Båth (1822-1889), och fick vid 18 år och168 cmmönstra till soldat i rusthållet. Vid mönstringen kom en ordonnans och anmälde "fanjunkare, nu dog Greko". Det tyckte fanjunkaren var bra och gav soldatnamnet Greko till Anders Nilsson från Glostorp. Soldaten Greko fick sina mötespengar men behövde tjäna mer, tog ett jobb som innebar att han blev en av Sveriges första järnvägsbyggare, då på stambanebygget Malmö-Lund med fortsättning ända upp till Älmhult, där han tog avsked som förman.
 
Drömmen att bli sin egen bonde var stark och 1856 kunde Anders Greko signera ett kontrakt som förde honom tillbaka till Kjeglinge No 2. Här förenade han sig med Kersti Erlandsdotter från Oxie No 19, vars far hade minnen från avrättningar på den närliggande Galgebacken. Paret fick en Nils som dog späd och sedan en ny Nils som det gick lika illa för. Därefter föddes Karolina som skulle bli mor till "Pålssonhusets" Gustaf Pålsson, som har fått en gata i närheten uppkallad efter sig därför att han var så klok att som kommunalman ge historiskt och kulturellt intressanta namn åt kvarter och gator i gamla Oxie kommun, i god tid före inkorporeringen med Malmö 1967.
 
Kersti Erlandsotter dog 1908 och Anders Greko 1912, varefter gården brukades av Jöns och Karolina Pålsson för att senare — då inte längre ett lantbruk — övertas av Gustaf. Som nygift med statsrådet Per Edvin Skölds syster Alma bodde Gustaf Pålsson i gården åren 1921-1924, sedan några år i Oxie innan han byggde en egen villa vid Käglingevägen. Han arbetade bl.a. vid grustagen i Käglinge och Arrie för en timlön runt 50 öre innan han blev utnämnd till fjärdingsman, dåtidens polisman på förtroendebasis.
 
Ironiskt nog ligger gatunamngivaren Gustaf Pålssons minnesgård nu, efter inkorporeringen, i ett kvarter på skånska slätten som kallas — Slalomåkaren. Men Gustaf Pålssons väg går där han själv gick med sin morfar upp på backarna i Käglinge rekreationsområde för att räkna kyrkor och möllor.

2009-05-30 / Per Ragnarsson, Oxie Härads Hembygdsförening