Kyrkan ansvarade för den svenska folkbokföringen från slutet av 1600-talet och fram till och med 1991-06-30 då ansvaret överfördes till Skatteverket. I Malmö finns födelse-, vigsel- och dödböcker i allmänhet bevarade från 1680-talet och framåt. Dessa s.k. ministerialböcker är kronologiskt förda. Från och med 1810-talet tillkommer de informationsrika husförhörslängderna, från ca 1895 benämnda församlingsböcker, som är geografiskt förda efter kvarter och tomtnummer. Dessa innehåller uppgifter om de personer som var skrivna på en viss adress under en avgränsad tidsperiod, vanligen 10-årsperioder.
Församlingarnas arkiv och den svenska folkbokföringen utgör huvudkällorna inom släktforskning. Stadsarkivet förvarar förutom stadsförsamlingarnas även de till Malmö inkorporerade församlingarnas arkiv. De flesta kyrkoböcker är mikrofilmade och finns tillgängliga i forskarsalen på mikrokort så lång sekretessen tillåter. Folkbokföringshandlingar som är yngre än 70 år omfattas av sekretess och ska därför sekretessbedömas före utlämnande.
Se också information under rubriken Släktforska.
