Berätta varför du har kommit till stadsarkivet:
Jag heter Johanna Sköld och jag besökte Malmö stadsarkiv för att försöka utröna var Malmö stads barnavårdsnämnd placerade sina fosterbarn under tidsperioden 1910-1950. I forskningsprojektet "Fosterbarn i lokalsamhället" undersöker jag, tillsammans med docent Ingrid Söderlind, hur barnavårdsnämnderna har organiserat och övervakat fosterbarnsvården samt var barnen har hamnat. Stockholms barnavårdsnämnd skickade barn kors och tvärs över Sverige, vi ville undersöka om det förhöll sig på liknande sätt i Malmö.
Jag skulle också, men det hann jag inte, undersöka domen mot makarna Andersson som dömdes för misshandel av sina fosterbarn i Malmö Rådhusrätt i juli 1911. De var ett par av tidens mycket uppmärksammade så kallade änglamakare, d.v.s. fosterföräldrar som tog emot fosterbarn mot ersättning och sedan utsatte dem för så grov vanvård att de riskerade att dö — bli änglar.
I ett projekt med titeln "Skammens profitörer" undersöker jag förekomsten av och föreställningarna kring änglamakare och förlossningsidkare — personer som sades profitera på stigmatiseringen av ogifta mödrar och deras barn under 1900-talets första hälft.
Vilka handlingar har du använt?
Jag har tittat i arkivet efter Malmö stads barnvårdsnämnd. Där har jag framförallt tittat i Inspektörsjournaler från 1910 (D1A:1), Liggare över fosterbarn och fosterföräldrar från 1930 (D3A:4) och Protokoll från 1940 (AIAA:35-36). Staden gav också ut en årsbok med verksamhetsberättelser och statistik — Malmö stads årsbok — där man kan hitta nyttig information.
Uppgifter om en fosterpojke född 1895 ur Liggare över fosterbarn och fosterföräldrar 1910-, D1A:1, Malmö stads barnavårdsnämnd.
Ur dokumentet framgår följande:
Vid inspektionsbesöket upplystes, att föräldrarna här i staden skaffat gossen kläder, varför fosterföräldrarna fingo tillsägelse, att de skulle själva bekosta gossens utrustning.
Tjänat 24/4 i fosterhemmet. 75 krs lön för sommaren.
Vistas nu med Nämndens tillåtelse i hemmet här i staden och är anställd vid budsändningsbyrån, där han har 7 kr i veckan.
Vistades blott en kort tid i hemmet, men då han icke trivdes i staden ansåg han det förmånligt att åter få tjänst. Han är nu anställd hos en son till fosterfadern.
Återvänt till hemmet i staden. — Avgick 18-årig 16/10
Har du fått svar på dina frågor?
Ja och nej. Som befarat visade det sig mycket svårt att hitta en enkel ingång till var Malmö barnavårdsnämnd placerade sina omhändertagna barn. En genomgång av inspektörsjournaler från 1910 visade dock att man i Malmö främst tycks ha placerat barn på den omgivande landsbygden. Man tycks inte, som i Stockholm, haft ett upparbetat system för att sända iväg barnen längre. Vad som hände längre fram i tiden har jag dock inte kunnat vinna någon kunskap om. En inventering av Malmö stads årsbok ger vid handen att ungefär lika många barn placerades på landet som i staden och efter 1943 görs allt fler inspektionsbesök av barnavårdsnämnden på landsbygden. Hur långt bort denna landsbygd sträckte sig är dock oklart.
Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant? Jag tycker att det är intressant att barnavårdsnämnderna hade ett ansvar att övervaka också den privata fosterbarnsvården som försiggick inom kommunen. Alla fosterföräldrar var skyldiga att anmäla om det tog emot ett barn och fick betalt för det. Liggare över fosterbarn och fosterföräldrar är ett exempel på en sådan registrering av den privata vården inom staden.
Vad planerar du att göra med materialet?
Tillsammans med min kollega Ingrid Söderlind arbetar jag på en bok som ska belysa fosterbarnens roll i lokalsamhället. Den kommer bland annat belysa svårigheterna med att kartlägga fosterbarnsvården ur ett historiskt perspektiv samtidigt som den kommer säga en del om vilka utmaningar den sociala barnavården står inför än idag.
Berätta varför du har kommit till stadsarkivet.
Jag heter Malin Magnusson och jag ska göra min magisteruppsats i historia, och har bestämt mig för att skriva om gymnastikföreningen Malmöflickorna. Jag har tidigare skrivit uppsats om svensk gymnastik och mitt intresse verkar onekligen hålla i sig.
Jag har tänkt att skriva utifrån ett genusteoretiskt perspektiv och eventuellt undersöka förändringar över tid.
Vad jag kan se finns det inte någon särskild forskning gjord kring Malmöflickorna. Det är peppande!
Vilka handlingar har du använt?
Malmöflickornas arkiv som innehåller främst pressklipp från uppvisningar, men även verksamhetsberättelser, matriklar från 1955-200 och förenings publikationer.
Har du fått svar på dina frågor?
En del! Än så länge har jag bara hunnit få en överblick av materialet, men det ser lovande ut.
Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?
Allt! Kombinationen av Malmöflickornas egna årsberättelser, publikationer och recensioner i tidningar etc — det kommer säkert att ge en intressant helhetsbild!
Jag hoppas även kunna få fatt i filminspelningar från Malmöflickornas många olika uppvisningar, kanske via Svensk Mediedatabas.
Berätta varför ni har kommit till Stadsarkivet;
Jag heter Arne Nordström och jag har kommit hit tillsammans med min dotter Frida Nordström. Vi har kommit hit för att finna ut vad som hände en släktings oäkta son och vad som hände med fyra syskon som utvandrade till Amerika i slutet av 1800-talet.
Kontakten med släktingarna bröts vid något tillfälle och nu ska vi försöka hitta dem igen. Släktforskningen är vår lilla hobby eftersom vi inte träffas så ofta.
Vilka handlingar har ni använt?
Vi har letat i kyrkoböckerna som bl.a. finns inskannade på SVAR.
Har ni fått svar på era frågor?
En del svar har vi fått men mycket återstår. Vi har funnit den oäkta sonen i födelseboken och följt honom i församlings- och inflyttningsböcker, men sedan försvinner han plötsligt. Det är ett mysterium.
Här slutar spåren efter den oäkta sonen Orvar Anselm Emanuel.... Utdrag ur Malmö S:t Pauli församlingsbok. Klicka för större bild så ser du bättre!
Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant? Frågan om det oäkta barnet är spännande. Vad hände med honom egentligen? Blev han adopterad eller ej? Dog han som liten?
Vad planerar ni att göra med materialet? Vi tänker spara det och föra det vidare till kommande generationer. Hittar vi någon släkting i USA så tänker vi åka dit.
Berätta varför ni har kommit till stadsarkivet:
Vi går i nian på Slottsstadens skola. Före jul besökte vi Stadsarkivet tillsammans med vår lärare för att lära oss vad man gör på ett arkiv. Vi fick själva prova på att forska om en person som bott i Malmö.
Stadsarkivet hade under hösten 2011 ett samarbete med teatergruppen PotatoPotato. Med anledning av en utredning som visade på att det förekommer orimligt få kvinnor i skolans läroböcker i historia, gjorde teatergruppen en föreställning om kvinnor i historien. Föreställningen fick namnet HISTORIA A, och Stadsarkivet erbjöd samtidigt skolorna en arkivlektion under rubriken VAR ÄR BRUDARNA?? Arkivlektionen byggdes upp kring fyra olika kvinnoöden i Malmö. Just denna klass hade dock inte sett teaterföreställningen.
Vilka handlingar har ni använt?
Vi fick se olika former av handlingar som gjorts under tidens gång. Och eftersom vår person var lite kriminell av sig så fanns hon också med i polisens handlingar.
Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant?
Vi tycker det var intressant att se polishandlingarna för det är något som man annars sällan ser, men på ett arkiv finns ju allt samlat! Sedan gillade vi även protokollen där det stod hur många som bodde hos familjen, hur många som flyttat ut etc. Klassen fick se husförhörslängder från kyrkoarkiven.
Vad planerar ni att göra med materialet?
Vi har inte planerat att göra något speciellt med materialet men stadsarkivet var en upplevelse och vi tyckte det var väldigt lärorikt och kul!
Berätta varför ni har kommit till stadsarkivet: Vi träffade arkivpedagogerna på Stadsarkivet via en nätverksträff och fick en idé om samarbete kring vår nya föreställning på Operaverkstan "Min älskade Pierrot — en lite olämplig kabaré". Eftersom den tar sitt avstamp i 1944 och byggandet av Malmö Stadsteater, blev vi nyfikna på vilket material som kunde finnas kring detta på Stadsarkivet.
Vilka handlingar har ni använt?
Brev och kartor som finns i arkivet efter Teaterbyggnadskommittén, förhör med flyktingar från andra världskriget i Kriminalpolisens arkiv, vykort på byggnader och gatumiljöer runt Stadsteatern från Åke Jörlebys samling samt affischer från Malmö stadsteaters arkiv m.m.
Har ni fått svar på dina frågor?
Vi har fått många svar, men inte minst har vi fått inspiration!
Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant?
Bilder och personliga texter som brevet från en kvinna som inte tyckte att den nya stadsteatern skulle placeras vid Idrottsplatsen. Det finns i Teaterbyggnadskommitténs arkiv.
Vad planerar ni att göra med materialet?
Vi har framförallt använt material från Stadsarkivet som inspiration till vårt arbete med föreställningen som har premiär den 16 december 2011. I föreställningen utforskar vi tiden för Malmö Operas (som då hette Malmö Stadsteater) tillkomst 1944 och möter Pierrot i olika gestalter, som sanningssägaren och outsidern till musik av Arnold Schönberg. Musiker, sångare, skådespelare, dansare och ungdomar medverkar i en intim och ovanlig föreställning. Rent praktiskt kommer vi i föreställningen att läsa upp delar av ett brev som vi hittade i arkivet. Dessutom kommer vi ha en utställning i Operaverkstans foajé med affischer, vykort, flyktingdokument och skisser. Allt knutet till Malmö 1944 och framförallt Malmö Stadsteater.
Berätta varför du har kommit till stadsarkivet
Jag är här som forskningsassistent för ett projekt vid Uppsala Universitet. Vi arbetar med en studie som kretsar kring ett antal barn i Malmö under 1930-talet och deras föräldrar, far-/morföräldrar och deras egna barn senare i livet. Vi tittar bland annat på faktorer som inkomster och förmögenheter men också på studieresultat och hälsofaktorer. Utifrån det här materialet försöker vi sen finna vilka faktorer som består och påverkar varandra över generationsgränser.
Vilka handlingar har du använt?
Malmö stadsarkiv har varit utgångspunkt för datainsamling flera gånger i det här projektet. Den här gången är jag här i två ärenden. Jag söker först bouppteckningar för de av barnen från 30-talsgenerationen som nu har börjat avlida. Vi använder deras bouppteckningar för att se vad de lämnat vidare till sina arvingar. Det här hjälper oss att se vilka förmögenheter som senare generationer samlat på sig själva och vad som kommit som arv.
Jag gräver också efter mer specifika inkomstuppgifter från fäderna till grundgenerationen från 30-talet. Här söker vi nu specifikt efter om inkomster varit förvärvsinkomster eller kapitalinkomster. Vi hoppas kunna se att kapitalinkomster påverkar våra andra faktorer i generationsskiftet. Det här sökandet börjar med personsökningar i Mantalskortregistret, fortsätter i Malmö stads adresskalender där jag ser i vilka taxeringslängder jag kan finna personerna och slutar i inkomsttaxeringslängderna (Uppbördsverkets arkiv). Det är en ganska omfattande process men nu har jag fått upp farten.
Har du fått svar på dina frågor?
Det har gått väldigt bra än så länge. Jag har hittat tillräckligt mycket material i båda mina sökningar för att vi ska våga gå vidare med bearbetningen av materialet. Risken fanns ju att vi fått för stora luckor i våra sökningar för att med säkerhet våga lita på resultaten men så blev det lyckligt vis inte.
Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?
Just innehållet jag söker den här gången är inte allt för fantasieggande då det bara är stora mängder siffror utan någon direkt tid att stanna upp och se någonting mer kring personen. Det som däremot verkligen fascinerar mig är den fantastiska struktur på materialet som gjorts helt utan någon digital hjälp. Mantalskortregistret där man kan följa oerhörda mängder tidigare malmöbor, ordnad fonetiskt efter efternamn, är till synes både heltäckande och perfekt ordnad och bevarad. Någon måste någon gång haft en stor passion för att hålla detta uppdaterat och i ordning.
Vad planerar du att göra med materialet?
Efter att vi fått lagringen godkänd och materialet anonymiserat så sammanställer vi det nya materialet med det gamla. Efter det så kan vi börja göra våra statistiska undersökningar. Det kommer igång under hösten.
Mantalsregisterkorten är ett kortregister över mantalsskrivna i Malmö 1925-1949. Det är sorterat på efternamn och kan vara en ingång både till Mantalslängder i Uppbördsverket och till församlingsböcker i kyrkoarkiven.
Berätta vilka ni är
Vi är en grupp släktforskare som alla tillhör Malmö släktforskarförening och vi har träffats och forskat på Malmö stadsarkiv varje tisdag förmiddag i 16 år. Vi kallar oss Mullvadarna eftersom vi gräver i arkiven!
Vad har ni gjort under de här 16 åren?
Vi har ju hunnit göra lite olika projekt, som ttill exempel kring området Lugnet där vi följde de som bodde där på 1800-talet i flera olika källor. Vi har också forskat kring kvarteret Mullvaden och vi har gjort register till domböcker från Rådhusrättens arkiv 1850 - 1863.
Vårt material har vi samlat i pärmar som finns både i Stadsarkivets bibliotek och på Malmö stadsbibliotek. Ett exempel är projekt Östergatan 1886 - 1996, projekt Lugnet - en studie av Gottfridsgatan i Malmö.
Varför håller ni fortfarande på efter 16 år?
Det allra viktigaste är naturligtvis samvaron med varandra. Vi har roligt tillsammans, någon är bra på att tyda gammal text, någon kan datorer bättre än de andra, någon är bra på att dra vitsar — och det är faktiskt en kvinna. Vi tycker också det är roligt att lära oss någonting nytt och vi hoppas att andra släktforskare skall kunna ha nytta av det vi gör i framtiden.
Vilka handlingar har ni använt?
Just nu är det domböcker som gäller, men det roliga med vår forskning är att vi har fått leta i så många olika källor som till exempel betygskataloger, brandförsäkringar, skattelängder.
Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant?
Extra roligt var det när vi skrev av gamla domböcker och plötsligt såg att den dåvarande åklagaren också blev åtalad för ett brott! Han hade tagit mutor.
Vad planerar ni att göra med materialet?
Vi skrev av de här domböckerna för flera år sedan och nu lägger vi in våra uppgifter i ett digitalt register så att det så småningom skall finnas sökbart för andra forskare. Det kommer då att finnas tillgängligt på Stadsarkivets datorer i forskarsalen.
Berätta varför du har kommit till Stadsarkivet:
Jag heter Li Billgren och läser till landskapsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och är nu på min sista termin. Det är mitt examensarbete som har gjort att jag sökt mig hit till Stadsarkivet. Jag söker information om vad som har hänt på kvarter 4H på Östra kyrkogården i Malmö.
Vilka handlingar har du använt? Protokoll, fastighetshandlingar och handlingar rörande gravrätter samt kartor och ritningar från Malmö Kyrkogårdsförvaltnings arkiv. (serierna A1AA, F1Q, F5 och J)
Har du fått svar på dina frågor? Jag har funnit relevant material, bland annat att det är en trädgårdsarkitekt vid namn G.V. Walberg som har ritat kvarteret 4H.
Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant? Allt som jag har läst finner jag intressant. Det har varit svårt att avgränsa mig till det material som jag skall använda mig av. Men jag kan ju nämna ritningarna till exempel
Vad planerar du att göra med materialet? Mycket av materialet jag har funnit kommer jag att använda mig av i mitt examensarbete. Kyrkogårdsförvaltningen är också intresserad av mina resultat eftersom de funderar på att göra vissa förändringar i kvarteret och vill veta mer om när nuvarande stenar, plattor och träd placerades där.
Del av ritning på Östra kyrkogården av Sigurd Lewerentz ur Malmö Kyrkogårdsförvaltnings arkiv, serie J.
Berätta varför du har kommit till Stadsarkivet.
Jag heter Ingegerd Håkansson och har kommit hit för att leta uppgifter kring min sons hus. Han äger fastigheten Villa Hellvik på Bellevuevägen 26. Villa Hellvik fyller hundra år i år. Den är den enda i sitt slag, en helt annorlunda byggnad i området. Huset liknar ett litet slott.
Vilka handlingar har du använt?
Jag har använt flera handlingar bl.a. elritningar från Malmö Energiverk, fastighetsböcker från Inskrivningsdomarnas i Malmö arkiv, lagfarter från Malmö Rådhusrätts arkiv och församlingsböcker från S:t Petri och S:t Johannes.
Har du fått svar på dina frågor?
Ja, tack vare fantastisk service från personalen. Jag har och kommer även fortsättningsvis att rekommendera ett besök på Stadsarkivet.
Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?
Det har varit intressant att ta del av hela historien kring Villa Hellvik och dess område. Ett område som ser helt annorlunda ut idag. Det har också varit spännande att få veta vilka det var som byggde Villa Hellvik och hur det sedan har förvaltats av olika ägare.
Vad planerar du att göra med materialet?
Min son fyller år och jag vill överraska honom med en något annorlunda, men väldigt intressant historia kring och om Villa Hellvik.
Berätta varför ni har kommit till Stadsarkivet.
Vi firar 50-års jubileum idag. Det var femtio år sedan vi tog studenten på Källängens läroverk i Malmö, det som tidigare hette Högre allmänna läroverket för flickor. Det brukar ofta vara en tradition vid jubileum att träffas på skolan och titta på sina gamla studentskrivningar. Men eftersom läroverket lämnat över dem till arkivet så gick vi hit.
Vilka handlingar har ni använt?
Vi har letat efter våra egna studentuppsatser i skolarkivet för Högre allmänna läroverket för flickor i Malmö.
Har ni fått svar på dina frågor?
Ja, fast vi trodde också att det skulle finnas studentskrivningar i andra ämnen än svenska. Men vi fick veta att dessa inte brukar bevaras.
Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant?
Det har varit roligt att se vilka uppsatsämnen man hade år1961, men också att få läsa våra egna uppsatser. En av oss skrev om Berättigad och oberättigad solidaritet medan vi andra valde ämnet Våra dagars rasdiskriminering.
Vad planerar ni att göra med materialet?
Vi ska kopiera uppsatserna och sedan visa dem för våra män och barn, och kanske även för våra vänner.
Berätta varför du har kommit till Stadsarkivet.
Jag heter Fredrik Nilsson och är professor i etnologi vid Malmö högskola. Tillsammans med en kollega, Johan Lundin, forskar jag om spritsmuggling över Öresund under 1920-talet. Jag har kommit hit för att undersöka om spritpolisen har rapporterat något om detta.
Vilka handlingar har du använt?
Jag har tittat på Spritpolisens anteckningar i Kriminalpolisens arkiv i Malmö.
Har du fått svar på dina frågor?
Ja, jag har funnit en hel del intressant, men materialet har också väckt ännu fler frågor. Så jag måste allstå komma snart igen.
Finns det något i materialet som du tycker är särskilt spännande/intressant?
Det är otroligt spännande att följa smugglarnas nätverk och deras outtröttliga uppfinningsrikedom. I en rapport finns till exempel bilder av en specialdesignad gascylinder som använts till spritsmuggling.
Vad planerar du att göra med materialet?
Tanken är att det ska bli en populärt hållen kulturhistorisk studie i bokform.
Berätta varför ni har kommit till stadsarkivet.
Vi heter Douglas Limnell och Henrik Persson och går på S:t Petri och Pauli gymnasieskolor. Vi är med i ett projekt på Historia C som heter På denna plats. Det är ett samarbete som skolan har med stadsarkivet, Malmö Museer och Forum för levande historia. Tanken är att vi i stadsarkivets material skall hitta handlingar om flyktingar från andra världskriget som har kommit till Malmö. Den globala historien skall knytas till lokala platser.
Vilka handlingar har ni använt?
Vi har letat i Kriminalpolisens i Malmö arkiv, där finns det förhör med flyktingar (serie F7). Vi har också letat i olika databaser som Sveriges befolkning 1970 och Sveriges Dödbok 1901-2009 för att se om flyktingarna stannade kvar i Sverige.
Har ni fått svar på era frågor?
Vi lyckades spåra upp två flyktingar som kom hit 1943 och hittade levande släktingar till dessa. Med hjälp av våra resultat kunde vi få en bild av hur flyktingarnas liv såg ut efter att de kommit till Sverige.
Finns det något i materialet som ni tycker är särskilt spännande/intressant?
Det var framförallt intressant att leta i de olika databaserna och med lite detektivarbete bygga ihop en bild av flyktingarnas liv i Sverige. Ett förhörsprotokoll var också mycket intressant då det gav en väldigt utförlig beskrivning av personens liv. Det visade sig att personen levt ett väldigt spännande och intressant liv.
Vad planerar ni att göra med materialet?
Vi skall skriva en rapport och göra en redovisning i skolan den 27 april. Då kommer det ner personer från Forum för levande historia som skall vara med och lyssna.
