Museets historia

Från Malmö museum till Malmö Konstmuseum.

Malmö museum - den första tiden

Malmö museum grundades 1841 som studiematerial i en privat skola. Dess blygsamma tillvaro under det första decenniet gick helt i naturhistoriens tecken. 

Efter museets rekonstruktion år 1851 kom dess öden under ett halvsekel att ledas av adjunkten, sedermera lektorn Malte Eurenius, och därmed fick insamlingsarbetet så småningom en mer historisk inriktning då Eurenius undervisningsområde var historia. Museets samlingar förvarades också i stadens läroverk, först i två rum, sedan på ett helt våningsplan. Intresset för museet var tidvis så svagt och de ekonomiska svårigheterna så stora att det fodrades hela Eurenius sega energi för att hålla det hela vid liv. 

Museet var för sin tillväxt länge helt beroende av gåvor, i stor utsträckning bestående av arkeologiska fynd, personhistoriska reliker, exotiska kuriosa, mynt, allmogeföremål och så vidare.

Första konsthantverksföremålet

Första konsthantverksföremålet överlämnades 1852 av sadelmakaren N. Sjöström, en luktflaska från 1700-talet av skulpterat trä, med de tre heliga konungarnas tillbedjan och madonnan med barnet i relief. De alltifrån 1860-talet då och då förekommande industriutställningarna i Malmö gav anledning till en del mindre förvärv av samtida konstindustri, medan samlingarna av äldre konst och konsthantverk endast blev större genom givmildhetens slumpvisa skördar. 1889 övertog Malmö stad ansvaret för museets samlingar.

Den första grunden till en verklig samling av konsthantverk lades 1880 med juveleraren Carl B. Lyxdorphs donation av äldre silver, glas keramik, smycken och så vidare. Museets styrelse uttryckte med anledning därav sin övertygelse att "museet derigenom helt wisst komme att med stegradt interesse af allmänheten omfattas". Donationen fick länge vänta på en efterföljd. De ansvariga började känna det otillfredsställande i sakernas tillstånd. I en skrivelse till stadsfullmäktige 1894 betonade museistyrelsen vikten av smakens odlande och framhöll att särskilda konstindustrimuseer uppstått, "vilkas gagn i rent praktiskt avseende visat sig vara oumbärliga fostringsmedel i smak och konstkännedom". Vidare framhölls sådana samlingars förmåga att befrukta samtidens hantverk i dess ojämna tävlan med maskindustrin.

Museet i Kungsparken

Museets samlingar växte fort – genom inköp och gåvor – under 1890-talet och samtidigt började läroverket få allt större behov av lokalerna som museet disponerade. För att bereda samlingarna ett värdigt hem beslöt därför stadsfullmäktige 1899 att för medel ur den Rosqvistska donationsfonden uppföra en särskild museibyggnad efter ritningar av lektor J. Smedberg. 

Våren 1900 påbörjades byggnaden och följande år kunde den invigas (nuvarande äldre byggnaden för Stadsbiblioteket). Det var en stor och ståtlig byggnad. Det fanns till och med farhågor att den var alltför stor för att någonsin kunna fyllas. I byggnadens övre våning inrättades en konst- och konstslöjdavdelning, i den mellersta samlades de arkeologiska, kulturhistoriska och etnografiska avdelningarna och i den understa fanns plats till de naturhistoriska samlingarna.

Konst- och konstslöjdavdelningen

I de tidigare lokalerna på läroverket hade konst- och konstslöjdavdelningen varit nästan helt obetydlig. Därför kom denna avdelning att närmast bli förmål för museiintendentens omsorg och inriktades sig framförallt på samlandet av skånsk konst.

I samband med museets invigning överlämnade konsul Emil Flensburg den vackra "Uppsalautsikt" av Elias Martin från 1785 (som idag hänger i den stilhistoriska permanenta utställningen). Det var det första mer betydande förvärvet av äldre konst i museets historia. Den första målningen av en samtida konstnär hade tillfallit museet så sent som 1896. Och 1909 fick museet sitt första porträtt av Alexander Roslin, Malmös då största son i konsten. Givaren var ingen mindre än Christina Nilsson, grevinna de Casa Miranda.

Följande år, 1910, framhöll dåvarande museichefen Hans Emil Larsson att utrymmet för de konstindustriella samlingarna redan började bli för trångt och påpekade möjligheten av att anordna möbler och andra större föremål såsom interiörer. I samma riktning tänkte också två år senare den av styrelsen anlitade expert som skulle dra upp riktlinjerna för museets fortsatta arbete. Han framhöll att det kulturhistoriska samlingsområdet borde omläggas så att det direkt kunde vara till nytta för stadens skolor som hade behov av sakliga illustrationer till undervisningen.

Baltiska utställningen

1914 hölls den Baltiska utställningen i Malmö. Staden tilldelade museet ett anslag ur lotterimedel för konstinköp från denna utställning och främst uppsvensk konst kom att inköpas. Målningar av bland annat Carl Larsson, Bruno Liljefors,
och John Bauer samt vaser av Gunnar Wennerberg, silver av Georg Jensen och hela möblemang. 

Då 1.a världskriget avbröt den Baltiska utställningen blev en stor del av den ryska konstavdelningen på utställningen herrelös genom kriget och den efterföljande revolutionen. Dessa verk kom därför att deponeras på Malmö Museum. Det är en samling rysk konst från 1900-talets början utan motstycke utanför Rysslands gränser.

Under de två första decennierna på 1900-talet ökade beståndet av äldre konst i mycket långsam takt, ända tills museet 1925 grundade stödförening Malmö Musei Vänner kom med nya initiativ och ökade resurser. Genom föreningen, som dock främst kom att koncentera sig på yngre konst, tillfördes exempelvis 1925 Roslins porträtt av Nils Brack och1932 C.A. Jensens intagande porträtt av fru Louise Rohde.

Museet var dock alltmer trångbott och samlingarna kunde nu bara delvis exponeras. Behovet av större lokaler blev alltmer nödvändiga.

Malmö museum på Slottsholmen

Sedan 1923 kom det första förslaget för en omändring av de gamla fängelselokalerna på Malmöhus slott och kringliggande längor på Slottsholmen. Underhandlingarna med staten tog fram till 1931 då en stor arkitekturtävlan utlystes och man rev de gamla fängelselängorna för att bereda plats till vad som skulle bli Europas då modernaste museum. Under tiden hade staten låtit fullständigt restaurera den gamla 1500-talsfasaden på slottet. Olika förslag till den nya museibyggnad ritades av bland andra Gunnar Asplund. Det vinnande bidraget var av Carl Axel Stoltz. 

Den första etappen av det nya museet kunde invigas den 28 maj 1932. Under tiden pågick det stora arbetet med att bygga moderna och ändamålsenliga museibyggnader längs borggårdens övriga tre sidor och slottsbyggnaden blev en väl integrerad del av Malmö museum.

Med stor pompa invigdes slutligen museet i juni 1937 av kronprins Gustav Adolf.

Nya rum för konst och konsthantverk

Det nya museet fick avdelningar för naturhistoria, malmöhistoria samt konsthantverk och konst. Chefen för konstavdelningen fil.dr. Ernst Fischer (som började sin anställning på Malmö museum 1923 och slutade 1955) ordnade samlingarna i den nya museibyggnaden. En stilhistorisk utställning med uppbyggda rumsinteriörer byggdes upp på museets 2:a våning och undervisning i stilhistoria blev nu fast inordnad i skolornas läroplan. 

På 3:e våningen framvisades måleri och konstverk på papper i sidokabinetten till det stora tavelgalleriet. Här fanns också en utställningssal för tillfälliga utställningar. Ernst Fischer blev en enormt viktig person inom konstlivet i staden och han var även en sann folkbildare och såg till att alla malmöelever besökte museet två gånger om året.

Museets samlingar fortsatte att växa. 1934-35 överlämnade Malmö Musei Vänner en betydande samling av kinesiska bronser från 2:a och 1:a århundradet f.kr. vilka radikalt utvidgade museets samlingsområde. Ett märkligt förvärv gjordes 1933 från Rynge herrgård genom köpet av ett 25-tal porträtt av medlemmarna av den numera utslockande ätten Kurck representerande alla släktled av familjen från början av 1600-talet och två hundra år framåt.

En enormt betydelsefull donation på 700 verk av nordisk samtidskonst samlade mellan 1914 och 1943 överlämnades 1943 av Herman Gotthardt till museet. I donationen ingår målningar av bland andra Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Hilding Linnquist, Nils Nilsson, Vera Nilsson, J.F. Willumsen, Oluf Höst, Vilhelm Lundström, Per Krohg, Henrik Sörensen och Tyko Sallinen.

Flyktingförläggning 1945

Under några månader mellan april till september 1945 tog Malmö museum emot överlevande från koncentrationslägren på kontinenten när de kom med Bernadottes vita bussar. En av medarbetarna från den tiden, Karin Landegren Blomqvist, gav 2002 ut en bok om mottagandet av de överlevande på museet, under titeln Flyktingar på Malmö Museum 1945: Minnesbilder nedtecknade av Karin Landegren Blomqvist.

Hon berättar bland annat om hur dåvarande museichefen, Ernst Fischer, bestämde sig för att det var museets samhälleliga plikt att ta emot de överlevande. Han frågade sina medarbetare om de kunde tänka sig att ställa några lokaler till förfogande, och samtliga sa ja. På en och samma dag, 28 april, ordnades allt.  Klockan 13.00 kontaktade Ernst Fischer de som ansvarade för de statliga förläggningarna, sedan stängdes museet för allmänheten och i konstavdelningen bars en hel del konst och föremål undan för att göra plats till att ta emot flyktingarna. Klockan 17.00 kom Ungdomens Röda Kors med madrasser och filtar med mera, och samma kväll kom de första patienterna från Bernadotte-transporterna. De trötta kvinnorna fick vandra upp för paradtrappan fullt av konstverk på väggarna till 2:a våningen där sovplatser var ordnade. Överallt var det ljust vilket blev en kontrast mot den mörkläggning som fortfarande rådde i Danmark och på kontinenten. I sitt utmattade tillstånd trodde många flyktingar att de kommit till paradiset.

Under de kommande dagarna ställdes museet i ordning med tvättställ och toaletter och dylikt. Den gamla riddarsalen på Malmöhus slott kom att användas som matsal. Museets personal hjälpte till. I första omgången kom kvinnor och därefter, någon månad senare, anlände män. Flyktingarna stannade enbart några dagar då de fick omvårdnad innan nästa omgång överlevande anlände. Torsdagen den 4 oktober 1945 öppnade museet igen för allmänheten.

Efterkrigstiden

Under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet införskaffades flera värdefulla tillskott till samlingarna av kinesisk keramik och glas och keramik från Persiens konstnärliga storhetstid, 600–1200-talet. Roslins självporträtt från 1790 förvärvades 1962 främst genom en medborgarinsamling. 

Fabrikören Alfred Österlunds donation 1959 av svenskt silver från 1600- och 1700-talet samt målningar från barock, rokoko och 1800-talet hör till de förnämsta gåvorna.

På 1970-talet byggdes flera av museets nuvarande permanenta basutställningar. Bland annat Malmö Konstmuseums utställning Från 1500 till Nu.

Malmö Museer

I slutet av 1980-talet hade Malmö museum blivit så stort att man beslöt att dela upp det i tydligare avdelningar. Malmö museum blev Malmö Museer med Stadsmuseet, Konstmuseet, Naturhistoriska museet, Tekniska museet och Sjöhistoriska museet samlade under en museichef i mitten av 1990-talet.

Konstmuseet hade under 1990-talet flera succéutställningar som INKAGULDET och Huvudjägarna. Museet öppnade även KM2, en filial, först på Smörkontrollen och därefter på Rosengård.

År 2000 slogs de olika avdelningarna ihop igen förutom Konstmuseet. De andra integrerades under Malmö Museer under tre olika avdelningar – utställning, dokumentation och samlingar, samt publik.

Malmö Konstmuseum

Att Malmö Konstmuseum inte är en del av Malmö Museer beror på en önskan från Malmö stad att museet skall få en egen byggnad. Enbart 0,12 % av museets samlingar visas idag. Malmö Konstmuseums samlingar hör till Sveriges allra största på cirka 40 000 konstverk. Framförallt är den nordiska nutidskonstsamlingen, bestående av runt 9000 konstverk inköpta mellan 1988–2005, omtalad och efterfrågad. Malmö stad vill också att stadens invånare och besökare skall få större tillgång till konstmuseets andra unika samlingar som för närvarade är placerade i magasin. 

Flera stora konstgåvor har under de senaste åren givits till museet, till exempel från enskilda konstnärer som Max Walter Svanberg, Torsten Andersson, Ester Almqvist, Barbro Bäckström, Dan Wolgers och Gunnar Norrman.

Just nu pågår planeringar för olika förslag till ett nytt konstmuseum.

Texten är hämtad framförallt från jubileumsboken "Malmö Museum 1841-1941 - Konst- och kulturhistoriska avdelningen", 1941.

Dela innehåll:

Kontakta oss

Malmö Konstmuseum
Skriv till oss
E-post: malmokonstmuseum@malmo.se
Postadress
Malmö Konstmuseum
Box 406
201 24 Malmö
Besöksadress
Malmöhusvägen 6
Visa på karta