Det nya industrisamhället gjorde det möjligt för nya företag att etablera sig. Bokbindare, fotograf och frisör är några exempel.
Bokbindaren Nanna Grönvall 
startade sin rörelse 1893. Hon var 33 år och hade fött sju barn. Nanna hade ett stort hushåll där även hennes lärlingar fick rum. Det var precis som på skråväsendets tid där arbete byttes mot bostad och mat.
Under 1800-talet kom flera nya mekaniska gjutjärnsmaskiner för hantverk och industri. Inom bokbinderiet kom pappsaxen, skärmaskinen och slagpressen. Kring 1900 växte den grafiska industrin. Den hantverksmässigt framställda boken övergick till att bli industriellt framställd och grafiskt formgiven. Bokbinderi blev ett hantverk på modet som lärdes av både kvinnor och män. Kvinnliga bokbindare sågs dock med missnöje av branschen.
Eftersom fotografi var någonting nytt var motståndet mot kvinnliga fotografer inte lika stort. Kvinnorna arbetade främst som ateljéfotografer. Då kunde de kombinera arbetet med att ta hand om familj och hem. En känd Malmöfotograf var Ester Holst som etablerade sig i Malmö 1943. En annan var Cecilia Nelson som var en av de främsta kvinnliga Malmöfotograferna i slutet av förförra seklet.
Efter första världskriget blev det vanligt att kvinnor utbildade sig till frisörer och hade egna salonger.
Dokumentation från Malmö Museer: Fru Nanna Grönvalls bokbinderi
