En solig lördag i maj 1952 invigdes Augustenborg under högtidliga former - Malmös första så kallade grannskapsenhet: ett sammanhängande bostadsområde med torg, skola och park. Frisk luft, ljus och sundhet var ledord. Den låga bostadsstandarden och bostadsbristen skulle byggas bort enligt de allra senaste, moderna stadsplaneprinciperna. Augustenborg speglade det svenska socialdemokratiska folkhemmet som växte fram under 1940-talet med nya begrepp som grannskapsenhet, kommunala bostadsbolag, subventioner, normer och lägenhetsutformning.
Stadsdelen var tänkt för omkring 6 000 invånare och man hoppades att området skulle minska den sociala uppdelningen i Malmö. Mitt i området lämnades plats för en park och ett litet torg med konsumbutik, hattaffär, konditori och frisersalong. Nära parken byggdes en grundskola. Bostadshusen bestod främst av tvåor och treor men det fanns större och mindre lägenheter.
För många av de nyinflyttade var bostäderna en modern dröm. I lägenheterna fanns välutrustade kök, stora badrum och balkonger. De flesta som flyttade in var barnfamiljer med två, tre eller flera barn. Hälften av kvinnorna var hemmafruar eller som de kallades, husmödrar.
Trots satsningen på Augustenborg som mönsterområde, fick stadsdelen snart dåligt rykte. Därefter har området förvandlats och byggts om flera gånger. Den senaste satsningen på Augustenborg som en ekostad har lett till att många återigen betraktar stadsdelen som ett föredöme.
