1974 års regeringsform fastslogs att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket. Men så har det inte alltid varit. Först 1921 infördes allmän rösträtt. Innan dess stod en stor del av den svenska befolkningen utanför den politiska makten och hade mycket små möjligheter att påverka utvecklingen. I Malmö fanns Malmöandan - men vad var det egentligen? Hur fattades besluten om malmöbornas framtid?
Folkliv med kvinna i talarstol framför statyn 'Arbetets Ära', Möllevångstorget 1984. Foto: Jean Hermanson/ Malmö Museer.
Fyra bilder av samförstånd och motstånd i Malmö
1) Handlingskraft
I mitten av 1700-talet fanns ingen hamn för större båtar i Malmö. Båtarna ankrade ute i havet och varorna skickades med roddbåt in till land. Det var förstås inte bra för handeln i Malmö. 1775 lämnade affärsmännen med fabrikör Frans Suell i spetsen.
2) Möllevångskravaller
Arbetarna vid AW Nilssons korgfabrik hade strejkat ända sedan sommaren 1926. Med hjälp av strejkbrytare hade fabriken ändå gått på högvarv. Wilhelm - en av de strejkande arbetarna, var på väg hem en afton i november. Då mötte han Nils - en av strejkbrytarna.
3) Samförstånd - Malmöandan
Efterkrigstidens Malmö gav framtidstro och expansion. Industrierna blomstrade och befolkningen ökade. Stadsfullmäktiges ordförande, socialdemokraten S A Johansson, ville bygga den goda staden.
4) Från nedgång till framgång
Sedan mitten av 1990-talet har staden gått från industristad till kunskapsstad. När planerna för Öresundsbron godkändes 1994 öppnades för förändringar i näringslivet.
Arbetarrörelsen 
Malmö Museer har sedan 2003 arbetat med faktainsamling till Tidernas stad. Stefan Nyzell, historiker vid Malmö Högskola, fick uppdraget att berätta om arbetarrörelsen. En berättelse som börjar mitt i en händelse, Möllevångskravallerna, ett par decennier efter det att arbetarrörelsen började gro i Malmö.
