Redan 1917 var Bulltofta tilltänkt som Malmös flygplats. Bulltoftafältet var då ett militärt övningsfält. Kommunen ville hellre använda området kring Spillepengen som kombinerad land- och sjöflygstation. Det visade sig bli för dyrt.
1923 började istället flygplatsen byggas på delar av Bulltoftafältet. I september samma år invigdes Malmös flygstation som redan efter ett år var för liten. En andra hangar byggdes. En tredje hangar, Europas största och modernaste, var klar sommaren 1929.
När andra världskriget bröt ut 1939 fanns bara en jaktflygflottilj i Sverige, F8 utanför Stockholm. Riksdagen beslöt att utöka med två nya flottiljer, F9 i Göteborg och F10 i Malmö. Krigsåren blev hektiska på Malmöfältet. Hösten 1945 flyttades F10 till Ängelholm.
Bulltoftafältet bestod mest av jord och gräs vilket gjorde att regn och smältvatten hade svårt att rinna undan. 1954 fick Bulltofta sin första asfalterade bana.
1958 flyttade flygbolaget Transair från Stockholm till Malmö och en ny era startade på Bulltofta. Transair hade börjat flyga charterturister i början av 1950-talet från Bromma flygplats. Verksamheten ökade snabbt och Bromma blev för litet. Dåtidens flygplan hade små bränsletankar och det krävdes stopp för tankning redan innan de lämnat Sverige. Bulltoftas läge var perfekt. Från Malmö flög turisterna direkt ut i Europa utan några mellanlandningar. Transair avvecklades 1981.
Med ständigt ökande flygtrafik blev Bulltoftafältet för litet. I december, 1972 invigdes Sturups flygplats.
