Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är i dag. Problemet är att människans utsläpp nu ändrar atmosfärens kemi. Växthuseffekten förstärks med risk för allvarliga effekter världen över.
Ju mer växthusgaser desto varmare
Växthusgaser som vattenånga och koldioxid finns naturligt i jordens atmosfär. Gaserna hindrar inte solljuset från att nå ner till jordytan och värma upp den, men de fångar effektivt upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jorden. På så sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jorden. Halterna av flera växthusgaser ökar nu i atmosfären, främst på grund av vår förbränning av kol, olja och naturgas. Ökande halter leder i sin tur till att växthuseffekten förstärks. Ju mer växthusgaser i atmosfären - desto varmare blir det.
Jordens medeltemperatur stiger
Jordens medeltemperatur har ökat med 0,6 grader sedan slutet av 1800-talet. Merparten av ökningen anses bero på människans utsläpp av växthusgaser. Uppvärmningen kunde ha varit än större om den inte hade motverkats av föroreningar och vulkanutbrott som ökat luftens innehåll av partiklar. Partiklar har främst en kylande effekt. Dessutom har havet en fördröjande inverkan på temperaturförändringen genom att koldioxid tas upp och lagras i havet. Hela resultatet av växthuseffektens förstärkning har därför ännu inte visat sig i form av temperaturökning.
Under 1900-talet steg jordens medeltemperatur med ungefär 0,6 grader. Allt talar för att detta huvudsakligen var ett resultat av utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Det senaste kvartsseklet har varit osedvanligt varmt. 1998, 2002 - 2004 är de fyra varmaste år som har registrerats sedan tillförlitliga mätningar inleddes i mitten av 1800-talet.
Den växthusgas som bidrar mest till människans förstärkning av växthuseffekten är koldioxid. Utsläppen kommer från vår ökande användning av kol, olja, naturgas och andra fossila bränslen. Koldioxidutsläpp kan inte renas bort utan hänger samman med hur mycket bränsle som används.
Utsläppen ökar
I-länderna står för de största koldioxidutsläppen per capita, men den kraftigaste utsläppsökningen sker nu i utvecklingsländer med snabbt växande ekonomier. Mätningar visar att halten av koldioxid hittills ökat med 30 procent jämfört med tiden före industrialiseringens början på 1800-talet.
Utöver koldioxid finns flera andra gaser med kraftig växthuseffekt. Det internationella avtal som reglerar världens utsläpp av växthusgaser, Kyotoprotokollet, omfattar även växthusgaserna metan, dikväveoxid, svavelhexaflourid, fluorkolväten och fluorkarboner. Utsläppen av dessa gaser kommer från industri- och förbränningsprocesser, men även från jordbruk, avfallsupplag m.m.
Avverkning av skog
Även avverkning av skog och annan markanvändning har medverkat till att höja atmosfärens halt av koldioxid. När skog avverkas utan att återplanteras förlorar naturen möjligheten att på naturlig väg binda kol i växande träd. Sedan förindustriell tid har flera av jordens skogsområden avverkats. Förlust av skog samt annan markanvändning svarar för cirka 25 procent av den ökade koldioxidhalten i atmosfären. Sedan 20 år tillbaka har dock skogstillväxten globalt sett varit större än avverkningen.
Källa: Naturvårdsverket
Läs vidare
Naturvårdsverket
SMHI
