Tillagning och förvaring av mat samt diskning står för hälften av den el som används i hushållet. Genom rätta val kan energiåtgången minimeras till en fjärdedel. Det finns alltså stora mängder energi och pengar kan sparas genom att tänka energisnålt.
Smarta tips för att spara energi vid tillagning
Inköp
- Planera klokt och köp ej mer mat än du konsumerar.
- Handla gärna säsongsanpassade och närproducerade råvaror.
Förvaring
- Se till att kyl och frys har rätt temperatur, 2- 6°Crespektive-18°C .
- Frosta av frysen regelbundet.
- Uptining bör ske i kylen så att kylen kan dra nytta av kylan.
- Att byta en 10 år gammal diskmaskin mot en A-märkt maskin möjliggör minskade koldioxidutsläpp med upp till 270 kg/år. Det motsvarar utsläppen från en bensindriven bil som körs i 230 mil.
Beredning
- Lita inte på ögonmått utan mät och väg upp råvarorna.
- Om du har en snabbplatta så kan det vara bra att känna till att den drar mindre energi än de vanliga stekplattorna.
- När du lagar mat får du den minsta energianvändningen om du använder kastruller och stekpannor med plan botten som passar spisplattorna väl.
- Så fort något ska kokas, bör du sätta på locket på kastrullen för att inte förlora värmeenergi i onödan.
- Använd samma kastrull dvs. koka grönsaker först och därefter pastan i samma vatten.
- Ångkokare och tryckkokare minskar energianvändningen.
- Använd inte högre effekt än nödvändigt vatten som kokar blir inte varmare för att det störtkokar.
- Använd eftervärmen.
- Om det är mindre mängder mat som ska värmas upp är det bra om du använder mikrovågsugnen.
- Avsvalning av överbliven mat bör ske i vattenbad för att inte öka temperaturen i kylen.
- Använd inte spisfläkten i onödan under vintern, den suger ut mängder med varmluft.
- Oftast räcker det att skrapa av matresterna innan du ställer disken i diskmaskinen. Om du måste skölja så gör det med kallt vatten. Fyll maskinen innan den körs och välj en låg temperatur.
Energiåtgången för några grupper av livsmedel
Livscykelenergin omfattar produktion och hantering på gård, förädlingsprocesser, transporter och lagring till och med butik, lagring, hantering och tillagning i hushållen. Däremot är inköpsresor, förpackningar, avfallshantering och diskning inte med i beräkningarna. Energiåtgången presenteras för ett kg mat, färdig att äta.
Kött
Köttproduktion är generellt sett mer energikrävande än vegetabilier. Det är skillnad mellan olika köttslag. Nötkött (75 MJ) är mer energikrävande än lamm (43MJ), gris (40MJ) och kyckling (35MJ). Skillnaderna består i djurslagens foderomvandlingsförmåga.
Fisk och skaldjur
För fisk och skaldjur varieras energiåtgången beroende på produktionssätt och varifrån
produkten kommer. Variationen är större här än inom andra varugrupper. Räktrålare drar mycket bränsle ( 1,47 lbränsle/kg fångst) vilket gör att räkor fordrar mycket energi. Skalade räkor fordrar 220 MJ per kg. Torsk och lax är också energikrävande på grund av fångstsätt respektive foderproduktion. Odling av musslor (19MJ) sker nära kusten. Det går åt lite energi vid skörden och musslorna tar föda ur havet. Strömming fångas nära kusten och är energisnål (22MJ).
Ägg
Ägg är en energieffektiv produkt (18MJ) beroende på effektiva uppfödningssystem.
Ärter och bönor
Baljväxter, till exempel ärter och bönor är, med sitt höga proteininnehåll, oftast ett bra alternativ till kött. Torkade och sedan kokta baljväxter (5-11MJ), importerade konserverade bönor (20MJ).
Grönsaker
Det är en betydande skillnad mellan växthusgrönsaker och frilandsodlade grönsaker. Växthusodling är energikrävande. En jämförelse mellan svenskodlade tomater (66MJ) och frilandsodlade, fraktade från Sydeuropa (5,4MJ) visar att tranporten är mindre energikrävande.
Frukt
I kategorin frukt beror skillnaderna på ursprunget, dvs transportenergin. Äpplen som transporteras med båt från andra kontinenter drar (8,6MJ), svenska äpplen (3,5MJ) medan flygtransporterade tropiska produkter (115MJ) kostar mycket energi.
