Råd om familjevåld

1. För dagbok
Anteckna varje gång han slår dig/hotar dig eller barnen med datum. Detta är viktigt t ex om du väljer att polisanmäla.
2. Berätta för någon
Tala med någon du har förtroende för om vad du är med om. Även om du inte orkar göra något åt saken just nu finns det i alla fall någon som vet om hur du har det. Be någon närstående om nyckel till deras bostad så att du alltid har någonstans att ta vägen.
3. Uppsök läkare för undersökning och vård
Våga berätta för läkaren om vad du har varit med om. Kräv att läkaren fotograferar synliga skador. Även om du inte vill polisanmäla just nu, så finns det dokumenterat om du senare väljer att anmäla.
4. Ha bl.a följande saker tillgängliga om du måste lämna hemmet :
Identitetshandlingar för dig och dina barn
Andra handlingar som är viktiga för dig och barnen
Eventuella viktiga medicinska dokument, recept och mediciner
Telefonnummer och adresser som kan vara speciellt viktiga
Kontobevis, kreditkort etc
Nyckel till bostaden
5. När du har lämnat bostaden
Avsluta alla abonnemang i ditt namn som är knutna till bostaden
Ändra postadress
6. Vid skilsmässa Om du bestämmer dig för att ansöka om skilsmässa och har gemensamma barn, anlita en egen advokat

Polisanmälan och besöksförbud
Om och när du polisanmäler så kom ihåg att du har rätt till kostnadsfritt målsägandebiträde. Det är viktigt att du ansöker om målsägandebiträde vid första anmälningstillfället. Målsägandebiträdet ska följa dig under hela processen och se till dina rättigheter. I samband med första anmälningstillfället är det viktigt att även anmäla eventuella tidigare våldstillfällen. Du kan anmäla skriftligt.
Kvinnor som är utsatta för våld kan ansöka om besöksförbud hos polis och åklagare. Ett besöksförbud innebär förbud att besöka, på något annat sätt ta kontakt med eller följa efter den person som ska skyddas med beslutet. Det betyder att han inte personligen får söka upp kvinnan som ska skyddas. Han får inte heller ringa, skicka brev, faxa, e-posta, skicka sms eller liknande. Mannen får inte heller söka kontakt genom någon annan person. Det betyder att han t.ex inte får be en god vän ringa åt sig. Överträdelse av besöksförbud är ett brott som enligt 24§ lagen om besöksförbud kan leda till straff i form av böter eller fängelse i högst ett år. Den som misstänks för brott om besöksförbud kan gripas, anhållas och häktas. Det är därför viktigt att anmäla varje överträdelse till polisen.
Det är viktigt att kvinnan inte tar kontakt med förövaren, eftersom besöksförbudet då kan hävas.
Ytterligare information, ring polisen, telefon 114 14.

Skyddad bostad
Våldsutsatta kvinnor kan söka skyddat boende på Kriscentrum, tel.nr. 040/29 09 99. Man kan även kontakta frivilligorganisationer eller socialtjänsten i den stadsdel man bor.

Familjerättsbyrån
Om tingsrätten beslutar om vårdnads-, boende-, umgängesutredning har du rätt att kräva enskilda samtal med familjerättssekreterare. Du behöver inte delta i samarbetssamtal tillsammans med barnens pappa, om han utsatt eller utsätter dig för våld. Läs mer på familjerättsbyrån.

Trygghetslarm
Ansökas om trygghetslarm görs hos polisen. Andra sorters larm finns i handeln.

Personskydd
Uppgifterna i folkbokföringsregistret är vanligtvis offentliga. I vissa fall kan skatteverket besluta att inte lämna ut uppgifter om en person.

Sekretessmarkering
Sekretessmarkering/spärrmarkering begärs hos den Skattemyndighet där kvinnan är folkbokförd. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla personnummer, namn och adress samt anledningen till att kvinnan vill att personuppgifterna sekretessmarkeras. De skäl som åberopas bör styrkas genom intyg från t ex sociala myndigheter eller polisen. För mer information kontakta skatteverket, i Malmö på telefon 0771/567 567.

Kvarskrivning
Vid kvarskrivning framgår inte den verkliga bostadsorten av folkbokföringsregistret. I stället anges som postadress adressen till Skatteverket på den tidigare bostadsorten. Ansökan om kvarskrivning ska vara skriftlig. Beslutet bör föregås av en utredning hos polisen angående hotbilden. För mer information kontakta skatteverket, i Malmö på telefon 0771/567 567.

Namnbyte
Ansökan om byte av förnamn kan göras hos Skatteverket. Vid byte av efternamn görs ansökan på Patent och Registreringsverket, telefon 0270-720 54.

Telefon- och el-abonnemang
Vid byte av telefonnummer begär hemligt nummer hos Telia och fråga specifikt  efter "pop-up fönster". Detta innebär att det, i Telias  datorer, kommer upp en bild med information om att det finns sekretessmarkering / spärrmarkering.
Vid nytt elabonnemang, ansök om "skyddat abonnemang".

Psykiskt våld
Psykisk misshandel lämnar ofta spår som blir långvariga. Det går på djupet och skadar självuppfattningen. Den psykiska misshandeln varierar i uttryck från ständiga nedsättande och kränkande anmärkningar, förtäckta eller öppna hot, till mycket utstuderade övergrepp som närmar sig tortyr. Den som utsätter kvinnan förödmjukar henne, ger henne skulden, får henne att känna sig underlägsen, vilket urholkar självkänslan. Många kvinnor berättar om att de ofta får höra att de inte är psykiskt friska. Hot kan innehålla t.ex allt från att ta barnen ifrån henne till att skada hennes ursprungsfamilj. En del är våldsamma mot familjens husdjur. Många kvinnor vittnar om att deras partner aldrig blir nöjd med matlagningen och därför slänger maten på henne eller omkring sig.

Fysiskt våld
Fysisk misshandel kan vara knuffar, örfilar, knytnävslag, hårdragning, sparkar, stryptag, slag med tillhyggen, hot om eller användande av vapen.

Sexuellt våld
En våldsutsatt kvinna är också ofta utsatt för våldtäkt och/eller andra sexuella övergrepp. Våldtäkt är ett slag mot det mest privata, det som är mest intimt förknippat med ens identitet nämligen sexualiteten. Många kvinnor vittnar om att de inte vågar neka sin partner sex. En del har beskrivit det som att partnern har rätt till sexuellt umgänge inom äktenskapet oavsett vad kvinnan tänker och känner.1964 kom det en lag i Sverige som sa att våldtäkt inom äktenskapet är ett brott.

Ekonomiskt våld
Kvinnan får inte skaffa eller behålla ett jobb eller t.ex inte börja studera. Många kvinnor berövas rätten att ha egna pengar eller ges bara en viss ranson. Detta får konsekvensen att kvinnan blir tvingad att be om pengar. Hon kan hållas omedveten om familjens skulder och tillgångar. En del sätter kvinnor i skuld genom att köpa saker i deras namn.

Materiellt våld
Partnern förstör hennes privata ägodelar, som tex fotografier, kläder, brev och gåvor eller slår sönder lägenheten och inredning.

Andra metoder som våldsamma män använder för att kontrollera och dominera kvinnan:

Isolering
Partnern kontrollerar vad kvinnan gör, vem hon umgås med och talar med, vad hon läser och var hon vistas. Kvinnor vittnar om att partnern kontrollerar hennes mobiltelefon och post, begränsar hennes aktiviteter utanför hemmet eller talar om för henne vem som är bra/dålig att umgås med. Kontakten kan därför brytas med släkt och vänner. Hon kan vara tvingad att redogöra för varje stund hon är utanför hemmet.

Skrämsel
Partnern kan bete sig på ett sätt som gör kvinnan rädd. Hit hör brutalt uppträdande som att slå sönder möbler och liknande, hotfulla gester och blickar. Vanligt är att partnern använder ett röstläge som låter henne förstå att våldet inte är långt borta. Hit hör också att köra bil på ett vårdslöst sätt och hot om att köra ihjäl sig själv och barnen eller hela familjen. Partnern kan visa fram vapen. Hotelser om att ta sitt eget liv är ofta förekommande.

Utpressning via barnen
Barnen får framföra speciella meddelanden till mamman. De kan innehålla förtäckta hot mot henne. Ofta blir kvinnan kritiserad som mamma inför barnen. Detta i syfte att försvaga hennes föräldraroll. Om kvinnan och hennes partner lever åtskilda kan hämtning och lämning av barnen utnyttjas av partnern för att komma åt mamman. Alla ovanstående situationer påverkar och sätter djupa spår hos barnen i familjen. Ibland blir barnen också fysiskt misshandlade och hotade. Barnen är alltid utsatta för psykiskt våld genom att de lever i en miljö där våld förekommer.

Våldets konsekvenser

Att vara utsatt för våld är ett trauma  Att vara utsatt för våld och hot lämnar djupa spår.  Reaktioner som rädsla, skräck och hjälplöshet är normalt. Under tiden som det psykiska och fysiska våldet pågår och även efter att det upphört är det vanligt med symtom som tex:
Fysiska Magproblem, svårigheter att äta och sova, yrsel, bröst/ryggsmärtor, huvudvärk, utmattning.
Psykiska/känslomässiga Sorg, skuld, skam, ångest, ilska, irritation, återkommande mardrömmar, ensamhetskänsla, koncentrationssvårigheter, förvirring, maktlöshetskänsla, rädsla som förlamar, lättskrämdhet och depression.
Relationsmässiga Svårt att känna tillit, kritiska känslor gentemot andra, främlingskap gentemot familj/vänner och arbetskamrater.