Partiklar (PM 10 och PM 2,5) uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljö är trafiken. En annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer ifrån.
De främsta mänskliga källorna är förbränning av bränslen, bland annat vid energiproduktion eller fordonstrafik, men även slitage mot vägbanan, speciellt vid användning av dubbdäck.
Partiklar är ingen enhetlig grupp utan består av partiklar med en kontinuerlig storleksfördelning. Partiklar som mäter 10 µm eller mindre kallas PM 10, och partiklar som är 2,5 µm eller mindre kallas PM 2,5.
Hälsoeffekter
Partiklar i utomhusluft har visat sig vara en bidragande orsak till ökad sjukdom och dödlighet. Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till mer än tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Personer som redan har sjukdomar i hjärta, lungor eller kärl är särskilt utsatta.
Effekter på natur & miljö
Partiklar påskyndar korrosion av metaller och orsakar skador på kulturföremål.
Situationen i Malmö
1996 började man mäta PM10 vid Rådhuset medan PM 2,5 började mätas 1999. Under 2010 var uppmätta partikelhalter i genomsnitt för PM10 16-21 µg/m3 och för PM2,5 mellan 13-14 µg/m3. Jämförs PM10-halterna mot miljökvalitets- normerna visar det sig att uppmätta halter är 50-65% av normerna.
Jämfört med tidigare år har halterna minskat något, men i ett längre perspektiv är det svårt att se någon tydlig trend.
