Vad innebär elevinflytande?

Varför är elevinflytande viktigt?

Läroplanen säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs.

För att denna fostran ska lyckas behöver eleverna få lära sig om demokrati. Men att bara lära sig fakta om hur demokratin ser ut och fungerar räcker så klart inte. I mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena tar man upp just detta. Man vill att eleven utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda demokratiska värden.

Om man jobbar mot dessa mål måste alltså eleverna få träning i hur man kan utöva demokrati. Dels blir varje enskilt skolämne genomsyras av elevinflytande i fråga om organisation och arbetsmetoder. Dels bör varje skola också ha en mer formell organisation för elevinflytandet omfattandes hela skolan. Jobbar man med det får att eleverna får träning i demokratiska processer. De får vara med och utöva demokrati dels i enskilda ämnen men också i det större perspektivet som gäller för hela skolan.

Vilka krav finns på skolan?

I Sverige finns flera lagar och styrdokument som ställer krav på skolan att elever ska få inflytande över sin utbildning.

Skollagen

Skollagens fjärde kapitel ställer tydliga krav på skolan att elever ska få inflytande. Bland annat säger Skollagen:

• Elever ska få inflytande både som grupp och som individ.
• Elever ska inte bara erbjudas möjligheten att vara delaktiga, skolan ska aktivt arbeta med att bjuda in eleverna till att vara delaktiga.
• Barn och elever ska alltid kunna lyfta frågor till forum för inflytande som skolan organiserar, som klassråd eller elevråd.

Barnkonventionen

Även barnkonventionen ger barn och elever rätt till inflytande.

• Artikel 12 handlar om barns rätt att utrycka åsikter. Barns åsikter ska ges betydelse utifrån ålder och mognad.
• Artikel 13 handlar om barns yttrandefrihet. Barn har rätt att yttra sig men artikeln handlar också om barns rätt till information.

Läroplanen

I den svenska läroplanen finns också mål som skolan skall arbeta mot för att öka elevernas inflytande över utbildningen.

• Eleverna ska lära sig att ta ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,

• Eleverna ska successivt utöva ett större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan
• De som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön

Elevinflytande i praktiken

Ibland kan skolan uppleva att eleverna har fått möjlighet till delaktighet eller inflytande men eleverna känner inte att de har fått den möjligheten.

Hur stort barn och elevers delaktighet kan vara i en fråga kan bero på många saker. Elevernas ålder och mognad, var en fråga beslutas (på skolan, i kommunfullmäktige, i riksdagen), vad frågan handlar om och till vilken grad som eleverna påverkas av frågan. För att undvika missförstånd och vara överens om vilken form av delaktighet som eleverna ska få är det bra att vara tydlig och då kan nivåerna av delaktighet nedan vara användbara:

Medbeslutande – det här är den högsta nivån av delaktighet, det innebär ett gemensamt beslutsfattande och att eleverna får vara med och bestämma. Här får eleverna exempelvis rösta om en fråga och det alternativ som får mest röster är det alternativ som gäller.

Inflytande – den här nivån betyder att eleverna ges möjligheten att vara delaktiga i ett arbete eller projekt under en längre period. Eleverna är med och planerar och genomför projektet.

Dialog – den här nivån innebär att man har exempelvis ett diskussionsforum där beslutsfattare och elever kan diskutera och resonera om hur eleverna upplever fördelar och nackdelar av ett förslag eller kanske ställa olika lösningar på ett problem mot varandra. Det är i slutändan beslutsfattarna som bestämmer vad som ska göras men eleverna får möjligheten att föra en dialog med den som bestämmer. Den som bestämmer väger in vad som sagts under dialogen i sitt beslut.

Konsultation – konsultation betyder att de som bestämmer i frågan samlar in elevernas synpunkter i en fråga. Exempelvis samlas elevernas åsikter in genom en enkät, i skrift eller muntligt. På samma sätt som i dialogen är det beslutsfattaren som i slutändan bestämmer, men elevernas åsikter vägs in i beslutet.

Information – i vissa frågor kanske möjligheterna för elevinflytande är litet, till exempel kan beslutsfattarna i en fråga vara politikerna i riksdagen och det finns inte möjlighet att hämta in vad just Malmös elever tycker. Men om en fråga påverkar eleverna måste de fortfarande informeras hur och varför det påverkar eleverna.

Alla skolfrågor är unika men tydlig kommunikation och motivering till vilken grad av delaktighet som eleverna kan få är viktigt för att skapa ett förtroende för delaktighetsprocesserna. Nivåerna kan också hjälpa beslutsfattare att hitta möjliga former för delaktighet. Bara för att medbeslutande inte är möjligt i en fråga kan exempelvis dialog och konsultation fortfarande fungera.

Elevinflytande i olika forum i Malmö

Olika frågor och olika nivåer av beslutsfattande ställer krav på att det finns olika forum där elever kan göras delaktiga. Många skolor har klassråd. Klassråd är bra för att lyfta frågor som rör klassen. Men det är också ett bra forum där alla elever kan göra sig hörda och be sin elevrådsrepresentant att föra vidare tankar och synpunkter till skolans elevråd. Elevrådet hanterar frågor som rör skolan om helhet, exempelvis skolmiljön.

I Malmö fattas också många beslut på en förvaltningsövergripande nivå som påverkar alla Malmös skolor. Tidigare har det saknats ett passande forum för elevinflytande över de besluten. Nu har grundskoleförvaltningen startat ett centralt elevråd. Det centrala elevrådet ska behandla och få inflytande i frågor som är förvaltningsövergripande. De lokala elevråden ska också kunna lyfta frågor till det centrala elevrådet.